som för sin utmärkta talang. Han är född i Verona der hans slägt länge ägt betydlig egendom. Efter mo drens död ingick fadren nytt äktenskap och detta si emot barnens och öfriga slägtens önskningar, att Lu ciano beslöt öfvergifva fädernehuset samt att försök: sin lycka på skådebanan, emedan han förut med för del hade låtit höra sig såsom konstälskare. Han debut på teatern la Scala för omkring sex år sedar var snarare afskräckande än gynsam, ty den ung bassångaren hade ännu icke undergått den långvarig och stränga undervisning, som allena kunde sätta ho nom i stånd att tillfredsställa ett så kritiskt och nog. grannt auditorium, som Milanos dilettanter. Har drog sig derföre tillbaka för att enskildt studera konsten. Vid samma tid fick han ett lifligt tycke för et! ungt fruntimmer, vackert och väl uppfostradt, som med värma besvarade hans böjelse. Fadren till hans Josephina — en rik man — satte sig likväl emot deras förening, af det skälet, att Luciano, ehuru en bra man, icke ännu innehade en sådan ställning i lifvet hvarpå hans dotter kunde göra anspråk. Den unge älskaren bade likväl nog förtroende till sin förmåga för att begära och vinna flickans eget löfte och tog farväl af familjen, i hemlighet beslutad, att återvända då han sjelf gjort sig ett namn och med skäl kunde yrka på den stolta fadrens bifall. Han besökte först Mexiko och Förenta Staterna, der han arbetade mycket, så väl i musikens theori, som för röstens utbild. ning. Hans sköna utscemde och angenäma sätt at vara gjorde honom till en favorit, öfverallt i sällskaps. kretsarne och hos fruntimren i synnerhet. I Havanna namnkunnig för sina sköna damer, kallades han: El terror de los maridos,, men uttrycket begagnades blott såsom en komplimang åt hans vackra figur, ty han var allmänt aktad och afbållen af alla, i hvilkas hus han umgicks. Hans ovanliga sånggåfvor utvecklades under tiden och han Yann snart en stor popularitet såsom operasångare. Som han lefde sparsamt, Såg han snart sina tillgångar betydligt ökade, och har