hvass som spikens spets; munnarne kunna: var: konstruerade på .den. ena; från öster till vester på den andrasfrån?söder-till nord; ansigtsfärgerne kunna vexla i alla kända. nyanser, och figurer kan vara en Goliaths eller en Davids, en ring. klockas eller. en strumpspetas,. brukspatronerne hafva dock alltid något, hvaruti de alla likns hvarandra. Mån ser, man vet ej på hvad, . mer man ser, alt de. veta ej utaf någon myndighe öfver sig, att deras ego allena regerar deras vilja Det är med en viss sjelfbelåtenhet, som de alltic stiga eller hoppa ur sin beqväma vagn; det äl med en viss grötmyndig: ton, som de befalla på värdshus och gästgifvaregårdar, och de säga sit gif mig hit med en.så full ackord, att man :i i tonen.tydligt urskiljer prim, alt och bas. Hvart de färdas fram, uppenbara de sig, jemnförda t. ex. med en af våra stackars vanliga tunna löjtnanter, såsom en stor landau.bredvid en :spenslig kariol Hela herr brukspatronen försvinner -dock ofta sjel! i sin stora, praktfulla vagn, då löjtnantens personlighet deremot allena utgör hela kariolens prydnad. I sällskaper intaga brukspatronerne. ett alldeles eget rum. De, bafva väl ingen rang, mer mer än en troman, och mången trotjenare får ti gande gifva rum åt dem, här värdinnan sättei den fullvigtiga patronen ivbögsätet, och får vandr: bakom dem vid många tillfällen, då rangrullar får gifva vika för.dukatrullens representant, Mec en stor sjelfbelåtenhet. säga alla brukspatroner. vi om rikets rikaste och högmögnaste män, hvilk som, oftast äro egare af ett eller annat bruk; då säga vi, om allt bildadt folk, ,vix om nationen grädda och alla stånds smörpartiklar, vi om all dem, som företaga något stort, till hvilket mycke pengar fordras. Det är blott om tvenne kaster som de ej tala i 4:a person pluralis, nämligel tiggare och lärda, och det ofta af det enkla skäl att de i sin penningblindhet anse dessa tvenn värdigheter nästan såsom synonymer. En bruks patron talar alltid i Pbanko, oftast i FHamburge