och uppblåsthet. Andra blifvå det genom egen åtgärd, goda summor i fickorne eller giften med bruksegarinnor. Andra åter streta sig upp dertill ifrån alt vara flitiga, idoga kolskrifvare, ärliga men kloka förvaltare som handla samvetsgrannt både för sig och sin patron, och dessa äro en ganska Tofvärd sort af brukspatroner; men icke dessa deremot, som tyckas gå samma raka väg, men som vid nogare påseende smugit alla möjliga genvägar, och så bedrifvit saken, alt de slutligen äro herrar der de förut voro faltiga tjenare, och ofta nog hafva den primiliva och utsugna herrn i sitt bröd, såsom sin fattiga tjenare. De mesta al dessa ofvan specificerade brukspatroner hafva dock det för sig, alt de oftast förstå något af silt yrke, understundom förstå det mycket väl, och sköta det till sin och andras stora fromma och fördel. Men så kommer en sort af. afskedade militärer och andra personnager, som genom arf eller gifte, eller andra orsaker få små lotter i stora bruk, eller köpa små och stora bruk, med och utan pengar, eller som i bäcken på sin egendom anlägga en liten nubb-hammare, och således genast finna för godt att förvandla löjtnanten, kaptenen, doktoren, direktören, välborne eller högädle herrn etc. etc. i ett allt inbegripande, allt omfattande: brukspatron. Deraf denna mängd sådana, som dagligen och stundligen debarquera på hufvudstadens värdshus, och sedan stå tryckta till att läsa, först i Dagbladet och sedan i alla andra — dagens och nattens blad. Till sitt yttre hafva nästan alla brukspatroner elt visst släng-tycke, hvilket ej får förblandas med slägt-lycke, ty sjelfva dragen kunna våra de aldra olikaste i verlden. Håret kan på den ena vara rödt som en ur härden kommande så kallad smälta, eller massa af flytande och brinnande jern, på denandra svart som de stora kolhögarne; den enas näsa kan vara rund och plat! som ett spikhufvud, den andras lång och udd