Aftonbladet – 8 maj 1843, sida 2

år 4838 från Christianstad, och herr lagmannen måste äfven då underhålla honom, till dess han kort tid derefter begaf sig till Stockholm, hvarest han i det största elände afled. Johannes Nilsson armärkte, att kronofogden Christiersson varit ganska hyggligt klädd, då han återkom från Christianstad, och herr lagmannen Christiersson tillkännagaf, att deröfver icke var att förundra sig, emedan herr lagmannen försett honom med de kläder han hade, Herr lagmannen Christiersson afträdde. Till hörande i målet hade åklagaren jemväl inkallat tilltalade Husbergs hustru Sophia Elisa Husberg, född Mynther, som tillstädeskom och å till henne framställde frågor genmälte följande: Fru Husberg har icke afvetat att hennes man haft för händer det brottsliga företag, att tillverka falska kartor; han har väl understundom uppehållit sig å Skyesqvarn, men för hustrun har han ej uppgifvit annat skäl dertill, än tillsyn öfver landthushållningen och behovet för honom att få, ostörd, sysselsätta sig med skrifning; om hvilka uppgifters tillförlitlighet fru Husberg varit och är fullkomligt öfvertygad. Några dagar innan visitation å Thelestad skedde, hade pigan å Skyesqvarn anmält sin önskan, att frun ville af henne emottaga de saker hon om händer haft, emedan hon, för tilltänkt giftermål, skulle från Skyesqvarn aflytta. Frun hade derföre beslutat att den 14 November företaga denna angelägenhet, och genast efter det visitation skett, begaf hon sig derföre till Skyesqvarn. Inycnteringen var ej för dagen behöflig, emedan pigans giftermål blifvit uppskjutet, och frun hade således icke haft annat att derstädes uträtta än att lemna pigan tillfälle att få rengöra Husbergs skrifrum, hvilket ej förut kunnat ske, emedan en större mängd papper fanns liggande på golfvet. Dessa papper, med undantag af några få smutsade lappar, som uppbrändes i köksspisen, inlade hon i förut omnämnda kontoret, hvilket var desto lättare tillgängligt för frun, som det en längre tid hade stått öppet, af orsak att låset var sönderbrutet. Fru Husberg underrättades, att hvad hon uppgifvit om anledningen för sin resa till Skyesqvarn, det skick hvari kontoret för tillfället befunnit sig samt de pappers beskaffenhet, hvilka hon derstädes uppbrännt, icke öfverensstämmer med hustrun Stina Jonasdotters och drängen Johan Gustaf Carlssons vittnesberättelser ; äfvensom domstolen tillkännagaf sitt tvifvel, att uppgina motiverne för resan till Skyesqvarn utesluta andra af mera väsendtlig vigt, men mera ömtålig beskaffenhet; ty med den beklagliga ställning, hvari fru Husberg genom mannens häktande blifvit försatt, låter ej för tankan förena sig, att hon skulle hafva lemnat sina barn och sitt hus för ett så obetydligt, vid tillfället icke af behofvet påkalladt företag, som den omnämnda inventeringen, hvilken ej heller af henne vid ankomsten till Skyesqvarn ifrågasattes; men dervid rebar fiu Husberg endast, att hon om mannens äktande varit okunnig då resan skedde; och sedan domstolen, genom upprepandet af de i detta hänseende förekomne omständigheter, sökt visa det osannolika i denna fru Husbergs uppgift, blef förhöret, hvars fortsättande var utan ändamål, afslutadt och fru Husberg fick afträda. (Forts. följer.) p E— EEE