Aftonbladet – 3 maj 1843, sida 1

murarnes springor, och indianska flickor flät kransar för något altare, — blommor i bodar oci stånd, blommor i fönstren och dertill öfverall en af de vidsträcktaste bergsutsigter i verlden Cofre de Perote med sin mörka tallskog, och der jättestora pörfyrkistan, hvaraf den erhållit sit namn, den ännu högre snöhvita Pic de Orixav: beherrska alla andra bergsspetsar och synas såsom jätteväktare för landet. De mellan hvarandra inskjutande bergen, de rnörka klyftorna och fruktbara dalarna, de tjocka skogarna af höga träd. som bekläda höjder och fördjupningar; anblicken af oceanen på afstånd; aloö, cavanas, blandade med det gröna storaxträdet och den blomstrande myrten, hundradetals buskvexter och blomster af alla färger och alla möjliga slags vällukter, allt detta förenar sig för att bilda de brokigaste scenerier som kunna tjusa ögat. Och dertill staden Jalappa sjelf, så gammal och grå och rosenbetäckt, med en sång klingande från hvarje fönster och den ljufva milda atmosferen sedan! Detta intryck utplånas icke så snart. De närmade sig hufvudstaden. Mina tankarp, yttrar hon, som svärmat 300 år bakom mig, blefvo återkallade genom ankomsten af en officer i full uniform. Denne kom på regeringens befallning för att välkomna öfverbringaren af fredspalmen från gamla Spanien, och hade i afvaktan på vår ankomst hela föregående dagen varit till häst. Då det började regna, antog han, som var öfverste Miguel Andrade, vårt tillbud att söka skydd i vår vagn. Vi voro nu omgifna af en stor galopperande tross och märkte snart alt, i trots af regnet och den inbrytande skymningen, otaliga vagnar och ryttare kommo oss till möte: Smart derpå stannade resvagnen och vi blefvo inbjudna att stiga i en präktig, af fyra hvita hästar dragen, högröd och förgylld vagn, som var smyckad med republikens vapen: en örn och Nopalkaktus, och invändigt i taket guldstickad. Midt ibland denna ofantliga träng af vagnar, trupper