Aftonbladet – 3 maj 1843, sida 1

resebetjents, dom Miguels hatt var i och för si: redan en märkvärdighet: den var af hvit bäfver med oerhördt stora brätten, fodrad med tjock silfvertyg och prydd med två tjocka silfversuodda och tofsar. Hvarje menskligt väsen, hvarje före mål som möter, bildar en egen, ovanlig tafla Den indianska qvinnan, med långa bårflätor, be skuggad af en stor halmhalt och klädd i en tvåfärgad rock, barnen fastbundna på ryggen, de långa raderna af arigros, med deras lastade mulåsnor och mörka, vilda ansigten, ryttaren, med sin mångfärgade sarape och rikt smyckad sadel, sin mexikanska hatt, silfverstigbögel och sina läderstöflor allt förtjenade målas af. Vid Ia Calera hade vi vy af hafvet i fjerran. Då och då höllo vi stilla och köpte oranger, ananas, granadilas och brodignakiska stickelbär, med tjock gul eller grön hud, hvilka äro mycket uppfriskande. — — — Kylan blef kännbarare, och ändtligen sågo vi i månskenet tydligt Pic de Orizava, med sin hvita hatt, hvars blotta anblick kommer en att frysa. Då vi nalkades Jalappa, blef scenen målningsvärd. Vår eskort hade svept om sig sina sarapes och de höga bjelmarna med fjäderbuskarna framskymtade mellan träden och buskarna, då de redo framför oss, Orizava och Cofre de Perote lyste hvita i fjerran, och en balsamisk lukt af blommor och serdeles af rosenbuskar betecknade den väg vi foro. Klockan var nära tu om natten då vi hunno fram till Jalappa, uttröttade och darrande af köld. Om eld var icke värdt alt tala, men Varmt ic framsattes och jag njöt snart en sömn, som jag icke känt sedan jag lemnade NewYork. Efter frukosten besågo vi staden, åtföljda af flere herrar. Staden Jalappa består af tvenne raka, gamla gator med några stora förträffliga hus, af hvilka de bästa tillhöra engelska köpmän och invånare i Veracruz, som vistas härstädes under Vomito-årstiden; några gamla kloster, kyrkor, en väl försedd torgplats, Men öfverallt framtränga rosor ur de gamla