VC OO klarade vVillhet Siöotliisgen, alt de Heste at de omständigheter, som inneattas uti hustru Sandbergs till Kongl. poliskammaren ingifne skrift, hade Blomberg jemval för vittnet omtalat, hvilket vittnet ville taga på sin ed. Viltnesmålet upplastes och erkändes, hvarefter vittnet aträdde. 2:0 Tullvaktinästaren Bång: att han ej varit närvarande vid nävot tillfälle, då apotekaren Stahre slagit eller mishandlat Blomberg, och att vittnet rörande detta mål icke hade några andra upplysningar att meddela, än att om morgonen den 35 Januari klockan något före 5. Stahres dotter upokommit till tullvaktstugan vid Sabbatsberg och på! t hjelp, under uppgit att Stahres piga blifvit tokig samt att vaktmästaren Dahman i anleduing häraf begitvit sig ned till Stahre: botad; att på etermiddagen samma dag, ! då vittnet varit inne i herr löjtnanten Bergnehrs rum, Stahres dotter kommit dit upp med mat, hvarvid hon, i anledsing a Bergnehrs yttrande, att den föregående natten mätte hava varit mycket orolig, svarat: ja, pappa har hela natten gått med en kantschuk i hand och slagit Blomberg, så att han kunnat slå henne i ita:n, samt att vittnet väl sett då Blomberg på aftonen den 3 Januari afförts från Sabbatsberg, men dock icke givit akt på om eller huru Blombergs hropp varit misshandlad. — Uppläst och erkändt. Aft-ädde. 3:0 Fattighjonet Föfgren: att han den 3 sistl. Januari straxt efter klockan 6 om morgonen, uppå vakt mästaren Isbergs anmodan, infunnit sig uti Stahbres bostad, der uti köket varit församlade, förutom apotekaren Stahre, junväl vaktmästaren Isberg, fattighjonet Sandberg och bagaregesällen Cronvall, och der vittnet sett pigan Blomberg ligga på en bänk påklädd sina kläder, med händerna bundna baktill med en halsduk eller skynke, men med obetäckt bröst, på hvilket vittnet blivit varse flere blånader, om hvilkas tillkomst vittnet dock ej hade sig något bekant; och hade vittnet samt Isberg, Cronvall och Sandberg burit Blomberg, som under heta tiden ej yttrat ett ord eller visat sig på något sätt våldsam, till ett rum på Sabbat:bergs fattighus, der de lagt henne i en säng, hvarefter vittnet aflägsnat sig, så alt vittnet ej kände våt som sedermera tilldragit sig. Anotekaren Stahre fick härefter genom rätten till vittnet framställa den fråga, om ej vittnet vid något tillälle sistlidet år funnit Blomberg hafva uppfört sig. så, att hon kunnat anses ha!va varit till sina sinnen mindre rediz; i anledning häraf förmälde vittnet, att . väl hade en gång några dazar före sistl. Jul, då vittnet burit ved åt Stahre från ett i vinden befintligt ! kontor, vittnet, uppkommen i vinden, funnit Blomherg liggande nära sanslös på golfvet derstädes, men Blomberg hade, då hon åter konnmmit till sans, förklarat anledningen hafva varit en hastigt öfverkommen svindel, och vittset hade hvarken då eller vid annat tillfälle funnit Blomberg va a på något sätt till sina sinnen rubbad. — Uppläst och viskandt. Afträdde. I afseende härå tillspord, medgaf pigan Blomberg, att hon vid det omnämnda tillfillet, i anseende till strängt arbete med skurning, fått svinde! och derför el legat nästan sanslös, då vittnet Löfgren träffat henne.i, ; 4:0 Bagaregesällen Cronvall. att han den 3 sistll, Januari, klockan emellan 6 och 7, uppå anmodan af tullvaktmästaren Isberg, begilvit sig till Stahres bostad, der uti köket pigan Blomberg suttit på en stoll påklädd samt med händerne och fötterne bundna med! några halsdukar eller dytkt; att vittnet, som icke gilvit akt på om Blowmbergs bröst varit bart eller om: hon haft några åkommor eter slag, jemte vaktmästaren Isberg, samt fattigljonen Lögren och Sandberg burit Blomberg till Sabbatsheus fattivhus, der de lagt henne i en sing och aftagit bindningen om! Blombergs händer och fötter, hvarefter Blomberg, som förut varit alideles stilla, aklädt sig alla kläder) na; att vittnet då kommit i tillfälle betrakta Blom-! bergs kropp samt funnit ryggen full med blånader och strimmor, utan att vittnet dock hvarken kände huru de tillkomnit eller kunde, ens ungefärligen, uppgifva deras antal: samt att vittnet, sedan sköterskan Hasselqvist mottagit Blomberg och påklädt henne en rock, afläg nat sig — Uppläst och e:händt. Arfträdde.!, 5:0 Sköterskan Hasselquist: ant hon, som vore skö-. terska vid Sabbatsbergs fattighus, morgonen den 3 I Januari, klockan före 8, blivit af vaktmästaren Isberg j S f l ! j underrättad att pigan Blomberg vore afförd till fat-: tighuset och befanns illa mis:chandlad; att vittnet då, jemte Isberg, begifvit sig till rummet, dit Blomberg, blivit förd, hvarest vittnet sett Blomberg alldeles naken stående på golfvet, hållande armarne öfver huf-! vudet, men icke bunden hvarken till händer eiler ötter; att vittnet, som pållädt Blomberg en rock, fannit Blombergs kel rygg amt jemväl armar, lår och ben aldeles fula med blånader, hvilka syntes hava tillommit cter sag: att Blomberg under sit vistande på fattighu-et icke uppö t sig på något sätt våldsamt, utan vait stilla och icke yttrat nägot vidare, än att hon, Jå Isberg sökt förmå henne tala, utropat: Ho äst du?,; samt att Blomberg på aftonen samma dag, scdan hon af vaktmästaren Isberg; och vittnet blifvit iäld sina kläder, afförts från Sabbatsherg: fattighus; tillhännagifvande vittnet, att un-! der den tid, Blomberg vistats på fattighuset, apote-! kacen Siahe hvarken sjelf eller genom något bud sökt göra sig under ättad om Blombe.gs tillstånd. —I Uppläst och echävndt. Atälde, I 6: Fauiehjonet :andberg: att han, som icke vore man till lönt ahörva hustru Sandberg, den 3 sist.1, Januari, klockan omkriivg 6 på morgonen, blifvit afi vaktinästaren Isberg anmodad att vara hovom följak-! ig till avotecka en Stahre, för att hje pa honom, emelan hans piga HEAT vansinnig; at då vittnet och Iserg komenit in I Sstahees kök, hade de der funnit vigan Blomberg ligva på en madras ss på golfvet i na-! tet tillständ och endast betäckt på en del af kroppen? ned ett skynke samt bunden om händerne framtill) ned band om fött-rve med någon halsduk eller för-) däde; att vittnes, som jente Eberg påklädt Blom-)P berg hennes kläder, dervid funnit hennes rygg samt dar, lår och ben fulla med blånader och strimmor, lem vittnet dock icke kände huru de tillkommit eler !2 sunde till actalt uppsgifva; att, sedan Isberg efterkickat fattighj net Lögren och bagaregesällen Cronfi vall, de tillsam nans varit bebjelplige att till Sabhats-!YV erg: fattighas båra Blomberg, som under hela tiden 5 varit alldeles tyst och väl sett något vild ut, men dock ieke? visat något annat teckon till våldsa: nhet, än att hon!U ökt bitas samt att, då de ankommit till Sabbatsvetgs fattighus och Biomberg der blivit lagd i enir äng, vittiet gåll sin väg, utan alt derförinnan banlen om BR! heres hinder oltaer föttas klivit Ina sade NR