semente, har till exposition lemnat en utsigt (MM 167) al Stockholms slott från nordost, med dess närmaste omgifningar åt samma sida. Den är ,konstruerad i perspektif, ritad och laverad i tucsh. Konstruktionssältet är i sig sjelft en borsen för de arkitektoniska grundragens riktighet; men Hr Bohms små figurer i förgrunden ådagalägga dessutom, att hans ritpenna ej öfverallt har behof af geometlriens ledning. Laveringen tycks deremot något knapphändig och ej bestå af mer in två, på sin höjd tre teinter; tll följd hvaraf luftperspektiven befinner sig med liniarperspektiven i ett krigstillstånd, som störer styckets hållning och harmoni. För detta års täflingsämne i arkitektur, förslag till Börsbyggnad i en stor handelsstad, (MV 206), bar akademien tilldelat priset åt Hr Albert Törngvist, och ban har sjelf exponerat ett förslag till Sacellanikapell. (JM 207). Kunde man efter endast två arbeten ställa en ung konstnärs horoskop med någon säkerhet, så skulle Sverige verkiigen i Hr Törnqvist ba att en gång förvänta en utinärkt arkitekt. en välberäknade indelningen af hans byggnader, för deras serskilda ändamål, omslutes af ett i stor, enkel och ren stil nållet yttre, och äfven ritningarnes tekniska behandling förråder en säker blick för det sköna. Man finner det angenäma totalintrycket af den så mycket mer anmärkningsvärdt, när man vid nore undersökning upptäcker, att den unge arkitektens styrka i de egentligen ornamentala detaljerna icke är stor, och att effekten af hans konstreuktioner får nästan uteslutande tillskrifvas det iyckliva förhållandet emellan massorna. Men den nyssnämnda ofullkomligheten är en af dem, som kunna bjelpas genom tid och öfning; hvaremot man har alltför talrika prof på att äfven den mest öfvade färdighet i bisaker icke förmår åstadkomma någonting dugligt, när uppfattningsförmåga för det hela icke leder detaljtalangens tillämpning. Hvad är likväl vår moderna byggnadskonst, med alta hennes sträfvanden efter det storartade och vördnadshjudande, mot hennes äldsta gigantiska urbilder, som ännu qvarstå — en annan verldsdel och tala om en kultur, hvilken redan uppnått sin öjd för nära fyra årtusen sedan! När dessa arkitektoniska storverk tillkommo, var vår nordiska balfö ännu en ödemark, betäckt med urskogar, som ingen mensklig varelse besökt, om ej händelsevis någon dansk Eskimo eller Lapp, som antingen förirrat sig långt åt norr på jagten efter vildsvin och bisonoxar, eller i sin pirog vågat sig in mellan skären, för att med fiuitharpunen förfölja deras dåvarande kustboer hvalrossarne. De enda arkitekter, som då funnos i norden, voro medlemmar af de talrike bäfverkolonierna vid flodernas stränder. Vi orda stolt ibland om nordens forn Idrar och göthbisk byggnadskonst, och jemnföra den med Greklands, utan att vi erinra oss att Svithiod ej ägde ett namn, när Greklands kultur redan var tusenårig; likasom grekerne i många sekler förut hade yfts öfver sin byggnadskonst och sina forntidsminnen, förgätande någon gång, att när deras ättefåder ströfvade omkring i ollonskogarne mellan Paygetus och Parnassen, halfnakna och tatuerade, som Ny yzeländarne i våra dagar, stod Eqyptens redan urgamla kultur i sin blomstring, och utsände till Pelops ö de första nybyggarne att åt råa Pelasser plentera civilisationens träd på godt och ondt. För hvad Grekerne sedan blefvo i konstens verld, likasom i vetenskapens, hade de ursprungligen att tacka sine Egyptiske läromästare, och det öfriga Europa fick det från Grekerne ur andra hand. Men Greklands minnesmärken ligga till det mesta grusade, af tidens våld eller barbarernas; Egyptens stå till stor del ännu qvar, ofta så väl bibebållna, ej blott i skulptur, utan även i färger, som om de i går fått sista fulländningen af bildhuggarens stål och dekorationsmålarens pensel; och detta skedde dock för — 536 sekler sedan! Det kan ej vara ur väven att ihågkomma dessa i kulturoch konsthistorien nästan enstaka företeelser, när man förvånas öfver, att forskarn och konstvännen kunna bland det gamla Thebes qvarlemningar trotsa ett vådligt luftstreck och ännu vådligare röfvare:hborder, utan annat ändamål, än beskrifvandet och :!efterbildandet af dessa konstverk. Utan denna återblick i forntiden kan man ej heller efter förtjenst uppskatta de frukter af en dylik forskning, som en bland våra landsmän hemfört och hvilka ban äfven lemnat några få prof vid detta års konstexposition i Stockholm. Hvar och en af våra läsare torde inse, att vi här mena de af Hr kapten B. Cronstrand framställda grafiska teckningar af fornegyptlisk arkitektur och skulptur,, hvilka finnas pärmare detaljerade 1 katalogen under HE 449, 420 och 424. Hr Cronstrand bar för Jemförelse skull uppsatt (under N:is 425, 424 och 423) prof af de mest berömda efterbildningar i samma ändamål, som härröra från ulsedernas nn ———————!