KRT NATET RTR IE RE ON KT Ar SS AES Svenska Akademien, och gifver honom sitt fri pass dit, samt belastad med alla dessa tacksägel: ser, hvilka dock icke tynga utan snarare göra ho. nom ännu lättare, skyndar han genaste vägen öf ver Brunkebergstorget till Drottninggatan. Mer då han går förbi nya hotellet och tittar rakt upp ser han en som hvitlimmar allra högst upp på högsta ställningen, och han flyger icke allenast undan sjelf, utan i flygten ropar han till en dam I en svart sidensarskappa: Akta för all del edei kappa för det nedstänkande hvitlimmet,, får er tack och en bock, ler förbindligt emot båda, oct flyger — ty nu är han rigtigt kommen i farten ned till salig Taubens bod, som då lefde och ännt ej var sörjd af hela Stockholms pigpersonal, hvil ken suckar chorus bara de tänka på honom. denna samma salig Taubens bod eller Taubens sa liga bod, brukade vår menniskovän alltid handl allt smått, och nu behöfde han en svart halsdul och kanske, om Tauben i dag lemnade goda pri ser, en ny — ja en alldeles splitter ny — näs duk. Inkommen i boden såg han igenom bun dradetal af svarta halsdukar och lika många fou lard-nåsdukar. Men ingen passade rätt, d. v. s alla voro för dyra. Imedlertid hade vår väl funnit tillfälle att varna, primo en iru från lan det att icke sätta sitt parapluie, vid dörren oci ej lägga sin ,Valerie på disken, och sin öppn plånbok bland tygstyckena, sekundo: en liten Jung fru att noga se upp och betrakta ,bombasänget som hon köpslog om, emedan vår vän tyckt si i vändningarne och svängningarne med tyget s ett hål, två mörka och tre ljusa fläckar, vidare en herre för alla glac-handskar som ej äro Boi vins-handskar, och sjelfva Tauben för en misstänk