vår vän, sätter upp sina smutsiga framtassar på hans ljusgrå koderoijer, men näsduken, den ovärderliga näsduken, nyttig för både djur och menniskor, den drages åter fram, och medan vår menniskovän aftorkar de små hundspåren, uppenbarar han sig äfven som en särdeles hundvän, ty han säger i elegisk ton: Du stackars lilla djur! du har förlorat din herre, och du tror dig kunna återfå den genom mig, och du skall ej ropa förgäfves. Sacdt och gjordt: beslut och handling äro hos vår man lika mycket eft, som hos Axels Maria, och han skyndar in bland kottletterne och den stekta potatisen, samt frågar dess frätare om ej någon af dem glömt eller förlorat sin hund. Men innan han frågat ut, är hunden hos sin ätande herre, har fått ett kottlett-ben och står redan på gatan och äter upp det. (Slutet följer.) ( ——N—A — LurrsEGLING. Det första försöket att fiyga med konstens tillhjelp gjordes i sextonde århundradet af en italiensk äfventyrare, som besökte konung Jakob IV i Skottland, af hvilken han med mycken välvilja emottogs och som gaf honom abbotstiltet Tungland. Han hade lofvat hofvet, att uppgifva ett. sätt, hyarigenom en hvar kunde besöka de högsta luftregionerna inom några timmar. Så utrustad satte han ut från hörnet af Stirling Castles murar, men råkade att helt plötsligt sjunka till marken. Hans vid tillfället anförda skäl till den olyckliga utgången voro: att bans vingar hade blifvit sammansatta af en hop fogelarters fjädrar, hvilka mest lefya på gödselhögarne, och derföre hade de nedslagit på en sådan; men, sade han; hade de bestått af örnfjädrar allenast, såsom jag föreslog, Skulle samma sympati hafva dragit min machin upp till luftens högsta rymder. — Nisor. En amerikansk journal, som utgilves vid Vermonts dårhus, innehåller en hop humoristiska anmärkningar öfver näsor. Den tokige artikelförfattaren säger ibland annat, att näsan blifvit af försynen ställd straxt ofvanför munnen, för att döma öfver födan, — ett slags sundhetspost — en quarantänsembetsman, för att förekomma in sel i hamnen af allt sådant, som är osundt och otjenligt.