Aftonbladet – 25 april 1843, sida 2

lägg af den erinran, att skilnaden i det omförmälda afseendet mellan Konungarne Carl XIII:s och Carl XIV:s regeringar blir ännu mera anmärkningsvärd, när man kommer ihåg, att en ofantlig mängd riddare utnämndes af Carl XII kort efter 4809 års revolution. Carl XIII:s hofstat utgjordes 1841 af 257 personer, den lägre betjeningen deruti äfven inberäknad. Carl XIV Johans upptager 477 personer, utom de underordnade vid Kongl. stallet; således något mer än det dubbla antalet af den betjening, som var nog för den siste Konungen af Wasa ätten. Detta måste säkert vara ett bevis, både på upplysningens framsteg och en landsfaderlig omsorg om rikets bästa, ty hvarföre skulle annars den nuvarande Konungen, som just icke håller något lysande hof, hafva en talrikare betjening, in t. ex. Gustaf den tredje, som så mycket älskede prakt och en lysande yta? Härmed må nu vara huru som helst, och det enda sällsamma vi finna i hela saken är, att en man ur folket, uppstigen till thronen, kunnat finna nödigt att fördubbla den hofstat, som varit nog för en konung född till purpurn. Den lägre hofbetjeningen är bibehållen vid unsefär samma antal, som fordom, men deremot är förändringen så mycket mera i ögonen fallande vid den högre. Carl XIHI hade 3 Öfverstekammarjunkare, Carl XIV har 44; Carl XII hade 34 kammarjunkare, Carl XIV har 93; Carl XII hade 44 hofmarskalker, Carl XIV har 37; Carl XII hade 44 kammarherrar, Carl XIV 4179 o. 5. v. Carl XII hade icke ståthållare på mer än 5 Kongl. slott, Carl XIV har ståthållare med underlydande embetsmän på fjorton slott. — Må detta vara nog om den kungliga hofstatens tillväxt. Men äfven Kronprinsens hofstat har vunnit en betydlig tillökning. Kronprinsen och Kronprinsessan uppvaktades ännu 4842 af Konungens och Drottningens kavaljerer, men hade icke någon egen hofstat, med undantag af en hbofmästarinna hos Kronprinsessan och två stallmästare hos Kronprinsen. Nu deremot består Kronprinsens hofstat af 30 personer och Kronprinsessans af 42 samt Arffurstarnes af 2 kavaljerer. Ehuru 18144 står närmare trenne krig, år 1843 till något, så är dock riddarnes antal nu vida större, men så lår också en och annan orden då haft mera värde än nu. Se här en jemförelse mellan ordnarna, oberäknadt den sista stora Jubelfourneen : Ryssar Ryssar 4811. 1843. 1811. 1843. SerafimerRiddar 350. 59. 4 9. Officianter . . .. 413. 2. — Kanslister . . . 2. 8. — Komm. af S. O. med St. K... 28. 64. 2. 41. (bl. 26 utl.) Komm. af S. O. 25. 59. 40. (bl. 23 utt.) Komm. af N: O. ö5. 11. — 3. (bl. 30 utl.) Komm. af W. O. med St. K. .. 6. 13. Komm. af W. 0. 8. 86. — 2. (bl. 7 utl) Carl XII:s Rid. dare ... sc -— 83. — SvärdsOrdens Ridd. med St.K. 49. 15. — Ridd. af 8. O. . 4053. 1332. 4. 435.(bl.384utl) Ridd. af N. O. 498. 5014. — 416. Ridd. af W.-O. 41929. 442. 1. 7. Summa . . 4546. 2667. 9. 4195. Således hafva vi sedan 4844 fått 1424 riddare mera än vi den tiden hade, hvilket dock är något, och deribland icke mindre än 4186 Ryssar mer än förut. Mer än hvar 414:de af Svenska riddare är således Ryss och ungefär hvar 40:de Svärds-ordens Riddare.n Uti den ofvanstående tabellen har Insändaren, såsom man ser, serskildt såsom karakteristiskt anmärkt, huru många af de utländska ledamöterne af våra Riddare-ordnar äro Ryssar, hvilket nu upptager pluraliteten framför alla andra, äfvensom han erinrat om den kuriösa omständigheten, att den sidan i kalendern, som förr alltid upptog den Svenska konungalängden, numera är borttasen, och frågar, om Vetenskaps-akademien gjort detta på eget bevåg, eller om det skett på befallning? S2 UNDERSÖKNINGEN ANGÅENDE TILLVERKNING AF FALSKT STÄMPELPAPPER.