Aftonbladet – 24 april 1843, sida 2

11 bjertnupenhet, alla melankoliska griller, utan innan kärlek till männerne, än den vanliga menniskokärleken, utan all möjlig harm till de vackra Och bättre lottade qvinnorna, lätt och lustigt dansa fram sitt skuldfria, . trefliga lif, ifrån barndom till ålderdom, utan att någonsin tänkt annat än att: lifvet är ett godt lif och löden ett godt slut derpå, och att man kommit i detta lifvet för att förbättra sig sjelf, älska sina vänner, skratta åt sina ovänner, hjelpa alla, göra alla godt, tro det bästa om allt, och undvika det sämsta af allt. Hade gerna gift sig, men förblifva lika gerna ogifta. Att dessa ändå äro de allra älskvärdaste af alla gamla fröknar och mamseller, må ingen förneka, men få hafva sett dem, och få äro de.äfven ; dock finnas de, och exempel skulle man genast kunna framställa. En annan rar afart, och som nästan ännu hörer till undantagen, men som kanske framdeles torde tillvexa i styrka och antal, äro dessa äldre fröknar, med en temlig förmögenhet, men som vilja vara fria och oberoende, Jefva af sina räntor, hafva sitt egef hus, sina tjenare, sina hästar, vagnar och alla möjliga andra aisancer samt ensamt -befalla öfver allt detta. Sådana finnas visst — vi neka det ej — men många äro de ännu icke, och ransakade man deras njurar, så fann man måhända nederst på botten af denna frihetsoch sjelfständighetskänsla, som tyckes vara så bål-stor, likväl några lemningar af svikna förhoppningar, qväfda önskningar och dold harm. Dock blifva vi, ingalunda af dem, som Klandra dem för detta, utan: som: tvärtom uppmuntra dem att fortfarande bibehålla denna lilla artificiella sjelfstän