ee JUBEL-MEDALJERNA. Vi meddelade i Fredags efter ÖstgöthaCorrespondenten ett samtal mellan tvenne soldater, rörande någon uppmaning eller inbjudning, som skall utgått genom regements-order, att soldaterne skulle bidraga med sammanskott till den beslutade jubel-medaljen, och hvarvid af ifrågavarande samtal vill synas som en kontribution af 8 skillingar Banko per man blifvit föreslagen. Vi yttrade då tillika den förmodan eller önskan, att i denna berättelse måtte ligga något missförstånd; men att sjelfva saken lik väl icke är utan grund, kan inhemtas deraf, att en skrifvelse verkligen utgålt från landtförsvarets kommandoväg, d. s. genom, general-ordres till alla rezementerna, genom hvilkas expeditioner den vidare blifvit befordrad till rotarne. Den lyder som följer: Landtförsvars-Departementets Kommandoexpedition HM 56. Sedan cheferne och sekundceheferne för de i hufvudstaden förlaggde regementen och korpser af armeen och flottan, på sätt deras i afskrift härjemte bifogade skrifvelse närmare antyder å officerares, underofficerares och manskapets vägnar i underdånighet -anhållit, att med sanledning af nu ingångna 235:te års-dag, af Hans Maj:ts Konungens uppstigande på thron,medelst en minnespenning, få för kommande tider tyda deras tänkesätt af trohet och tacksamhet emot en älskad och vördad konung; och denna deras underdåniga framställning blifvit i nåder gillad, får jag, jemlikt hbemälde chefers och secundcehefers tillika hos mig gjorda hemställan, härmed inbjuda öfriga till armeen och flottan hörande regementen och korpser att deltaga uti ifrågavarande förslag; anhållande att, så snart ske kan — sedan samtlige vederbörande häröfver blifvit hörde — uppgilt på de korpser, hvilka önska att blifva antecknade såsom deltagande uti denna vackra gärd af undersåtlig tillgifvenhet för vår store konung måtte varda hit insänd. Stockholm den 3 Febr. 1845. J. Lagerbjelke. Statsråd, t. f. chef för landtförsvars-departementet och chef för jöförsvarsdepartementet. E. A. Peyron. Af detta, tillika med hvad förut är bekant om insamlingarna för de ifrågavarande serskilda medaljerna, inses det, att denna åtgärd tillgått med alla nödiga officiella formaliteter. Hr justitie statsministern har utfärdat cirkulär till de civila embetsverken, chefen för krigsärenderna till armeåen och flottan; och kyrkans primas hr erkebiskopen till presterskapet. Regeringen har således i denna sak sjelf visat em oförtruten verksambet. Också synes blott en sak ännu återstå, men den är likväl vigtig, att nemligen, sedan statens tjenare hvar på sitt håll fått tillfälle att lemna sin skärf, en särskild insamling till en medalj af folket äfven må föranstaltas; ty, det är visst god: och väl, att regeringen sjelf ombesörjer ett sådan: minne af dem, på hvilka man kan utöfva ett inflytande genom förmäns uppmaningar; men v föreställe oss, att det för Konungen skulle var: ännu dyrbarare att erhålla ett bevis på folket devuemang; och vi hemställe derföre, om ickt det enklaste och lämpligaste sättet för att tillvä gabringa en sådan insamling vore en kollekt mec båfven i kyrkorna öfver hela fiket. — —— ii -— Hr majoren Erikson har afgifvit sin rappor am arhaetena vid Trollhätte: kanal. nnder fäörcet:e