Aftonbladet – 24 april 1843, sida 1

iga bättre och sämre pigor, som genom sina dygler eller odygder uppstigit eller — nedstigit till mamseller, eller som genom litet förbättrade vilcor, eller af liten högfärd och fåfänga trott sig öra sjelfva konstituera sig till mamseller, medelst nläggande af kragar oeh manchetter, löslockar, undermössa, hatt och kappa, utan dessa ogifta, väl uppfostrade och fint bildade fruntimmer af le högre samhällsklasserna, hvilka fullkomligt invassa med denna Fransmännens vieille demoisellen, vare hon sedan af adelig eller ofrälse börd, ch af sådana finnas, af mångahanda orsaker, åtHinstone dubbelt :så många gamla fröknar som mamseller. En halfgammal fröken är. understundom en mindre god qvinna, en gammal fröken nästan alltid en god och beskedlig gumma. En halfgammal fröken, som så nyss tyckt sig vara ung, och som känner sig så snart blifva gammal, står just på denna svåra öfvergångspunkt, då hoppet börjar slockna, och då den ena sidan, der framtiden kaotisk svälvar, således: står alldeles i skymning, och då — på den andra åter — allt hvad af glada och ljufliga minnen kan finnas, ånyo blossa upp och gifva en ny, kanske aldrig i verkligheten skådad glans åt detta saknade framfarna. Det är icke afundsvärdt minsann! detta tvungna inträdande ur ljus i mörker, ur ungdom och lifvets glädje i ålderdom och lifvets qvalfulla ve, ur middagens solvärma i nattehs kyliga luft, ur en treflig ljus kammare med allahanda vackra, behagliga och an genäma föremål, i en stor och dyster sal, tom och skum så att ej ens dess väggar synas, utan att den tyckes vara oändelig på alla sidor. Detta förflyttande är, som sagdt är, minsann icke det ro