I 7 (FOTS. t0NEr.) BLANDADE ÄMNEN: — ——— — STOR KARUSELL I Wien. Den 4 dennes, dagen före den högtidlighet, som kejsaren låter anställa till firande af erkehertig Carls utnämning till storkommendör af Mariz Theresie-orden, för 50 år sedan, hölls en lysande karusell i den stora kejserliga ridskolan i Wien. Denna karusell hade blifvit tillställd såsom inledning till den följande dagens högtid. De kavaljerer, som redo i karusellen, voro furst Auerisperg, Grefve Blacas, furst Clary, grefve Chotek, furst N. Esterhazy, grefve Festetits, grefve Harrach, grefve Karoly d. ä., grefve Karoly d. y., grefve Kolowrat, furst R. Liechtenstein, furst Lobkowitz, grefve Lodron, grefve Nadasdy, grefve Sandor, grefve Szapary, grefve Tasonia, furst Trautmansdorff, grefve Wolkenstein och grefve E. Zichy. Omkring 2000 personer hade erhållit inträdeskort. Då en karusell icke kan före ställa något cgentligt tornerspel, hade man valt kostymerne från perioden af trettioåriga-krigets början, och riddarne buro säledes den långa vapenrocken med hängande schärp, och hattar med breda brätten och fjedrar. Ett allmänt jubel helsade erkehertig Carl, då han inträdde, förande kejsarinnan vid handen. Då hofvet intagit sina platser, förde först riddarne in sina damer, för hvilka 20 platser voro tillredda, straxt nedanför den kejserliga logen. Man kunde icke sc något praktfullare, än denna rad af de skönaste och förnämsta damer i landet, likaledes klädda i drägter från 41600:talet, och strålande af diamanter. Nu började, under krigisk musik, riddarnes intåg. Först kom en afdelning ryttare till fots, derefter tvänne härolder till häst i präktiga drägter, derpå en afdelning ryttare tll häst. Dernäst redo fyra vapendragare i bredd med deras riddares vapenfanor och lansar, och efter dem kommo rid.arne sjelfve i stolt och präktig hållning. På detta sätt red, företrädd af sina vapendragare, hela riddareskaran först fram till kejserliga tribunen och gjorde der honnör, och sedermera kring hela ridhusct, dels i rad, dels i slutna leder. Härefter började de vanliga kadriljerne, och till slut reds en kontradans med de utsöktaste och svåraste turer, hvilka utfördes med största skicklighet och konstfärdighet. Den följande dagen skulle karusellen repeteras, och biljett. rne då säljas, till förmån för de fattige. — Angående ställningen i Algier innehåller en tysk tidning följande: Abd-el-Kader befinner sig ännu på benen och har, i afvaktan på fransmännens rörelser, uppslällt sig vid Sbibba på vägen från Oran till Alsier i närheten af Tenes. Han har icke mer än 200 ryttare hos sig, och likväl förmår han äfven med dessa obetydliga stridskrafter bibehålla sig och fängsla stammarna vid sin sak. Det är endast den moraliska öfvervigten hos denne man, som kan förklara detta ovanliga förhållande. Så starkt verka nationella och religiösa idger hos detta folk, att det sannolikt ännu längre skall utsätta sig för krigets alla olycekor, än helt och hållet öfvergifva emiren. För öfrigt herrskar lugn på mer än 20 lieues omkring Algier. Man reser lika tryggt som i Frankrike och kanske med ännu mindre försigtighetsmålt. Araberna strömma in till våra torg. Under den sista semestern hafva icke mindre än 258,669 infödde köpt och sålt hos oss, och omsättningen har varit betydlig. De eljest okufliga bergsboerne betala nu tribul.n RR Utdrag af ett bref från kejsardömet Mezendore. (Efter Corsaren.) Då jag för någon tid sedan fick lust att resa utomlands, önskade jag att besöka m ndre bekante länder, och valde derföre samma väg, som den berömde Nils Klim tog på sin underjordiska resa. Jag befinner mig således för ögonblicket under jorden i verldsaclen Firmamentet, uti kijsardömet Mezendore, der alla invånarne äro djur. Då landet redan är beskrifvet i Nils Klims trovärliga resa, kap. 41, vill jag icke uppehålla er dermed, utan endast meddela er en liten nyhet derifrån.