UNDERSÖKNINGEN ANGÅENDE TILLVERKNING AF FALSKT STÄMPELPAPPER. (Forts. fr. gårdagsbl.) Härefter följer ett protokoll, hållet å Linköpings landskansli den 9 Januari, innefattande ett förhör med inspektoren A. G. Wallman på Snyttringe och handlanden C. W. Agren i Skenninge, äfvensom i egenskap af deras biträde, v. häradshöfdingen L. Göök. Inspektoren Wallman anförde, att han såsom godtgörelse för en äldre fordran hos notarien Axel Fredric Larsson Mcurling i Stockholm emottagit af denne, i Mars månad förlidet är, ett parti stämpladt papper, samt i påföljde Augusti ytterligare åtskilligt sådant papper, dels såsom betalning för tvenne af Meurling inköpte hästar, dels äfven till afsalu, utgörande berörde stämplade papper, tillsammans ett belopp af 4668 Rdr Bko, ehuru Wallman uthändigat recipisse derå på allenast 1666 Rdr 32 sk. enahanda mynt. Af detta parti stämplade papper, som endast bestått i biliggnings-kartor af åtskillige valörer, hade Wallman afyttrat: Till herr häradshöfding Tornerhjelm för en summa MM. o.s.s.s.ssso, tosse 00 327. — Handlanden Ågren i i Skenninge, dels för 260, Dels en annan gång för ett belopp, som Wallman ej bestämdt erinrade sig, men hvilket ej öfversteg . . . 60. 320. — Länsman Dyberg i Wexiö län . . .... 3924. — Landskanslisten Lamberg i Jönköping . .. 98. — Löjtnanten Tellander i Wernamo. ..... 78. — Af Wallman försåldt genom försorg utaf handlanden Thamsten i Motala . .... 48. — Hos Wallman ännu befintligt . . ..... . 503. — Rdr Bko 4668. — Vidare skulle i protokollot anmärkas, huråledes Wallman och Ågren den 28 November pästlidet är enskildt infunnit sig hos herr Jandshöfdingen, med tillkännagifvande att, sedan de på förberördt sätt och i god tro bekommit stämpladt papper, Wallman af Meurling och Ågren af Wallman, men derefter cerfarit ryktet genom den af bemälde Meurling upptäckta tillverkning af falskt stämpladt papper, de derföre velat anmäla förhållandet, för den händelse, att äfven ifrågavarande, genom samme Meurling anskaffade, stämplade papper möjligen vore falskt, hvilket dock Wallman och Ågren i öfrigt ej ägde någon anledning att förmoda, de ock medhaft jemväl hvad af nämnde papper ännu var hos dem tillgängligt, hvilket blifvit försegladt i 2 paketer med landshöfdingens sigill. Detta hade vid förhöret brutits, och beloppet af Wallmans kartor funnits utgöra 500 och af Ågrens i olika sorter sammanräknadt 320 Rdr Bko, men något tecken till att dessa kartor voro falska kunde ej upptäckas. De hade derefter åter förseglats i ett konvolut. På vidare förfrågan hade Wallman uppgifvit, att han icke någonsin tillförene, om ej möjligen till sitt eget inskränkta behof, ägt stämp!adt papper, och Ågren, som är till karte-sigillate-försäljningsman antagen, att han förut aldrig hemtat stämpladt papper annorstädes än från länets ränteri. Härefter hade Wallman och Ågren begärt, att i protokollet måtte få inflyta: att notarien Meurling, på tillspörjande om åtkomsten till ifrågavarande stämplade papper, för Wallman yttrat, det han, Meurling, såsom anställd vid auktionsverket i Stockholm, ägde årligen om band mycket stämpladt papper till stort belopp: att han ej skulle redovisa en del förr än år 4844, och att han, som för tillfället var i behof af penningar, imedlertid kunde berörde papper i stället använda: äfvensom Wallman förmält, att han befann sig i Wermland, då han i tidningarne läste om upptäckten af karteförfalskningen i Wexiö län och Meurlings åtgörande dervid: samt att han, med iakttagande af en, om än öfverflödig, försigtighet, genast begifvit sig bit åt orten och, såsom redan anmärkt är, tillika med Ågren anmält förhållandet för herr landshöfdingen; och Ågren: att han, innan han inlät sig med Wallman i aftal om stämplade papperet, tillfrågat då tjenstförrättande borgmästaren i Skenninge, Cnattingius, huruvida deruti kunde ligga nägot för Ågren vådligt, hvarpå t. f. borgmästaren försäkrat, det Ågren härigenom icke borde , något äfventyra. Förmodande alltså Wallman och Ågren, att uti förevarande fråga icke det ringaste kunde läggas dem till last, helst af ingendera, efter yppad misstanka om det stämplade papperets äkthet, någon vidare afyttring deraf skett ; och hafva de tillika äskat att, ifall det aflemnade papperet befinnes oriktigt, detsamma mätte varda dem återstäldt. Herr häradshöfdingen J. Tornerbjelm, som jemväl blifvit till detta förhör inkallad, hade redan, innan någon skrifvelse i ämnet från Konungens Befallningshafvande hunnit till honom framkomma, insändt en skrift, deri han förmält sig hafva handlat af inspektoren Wallman kartor för 397 Rdr, men hvaraf ett belopp af 497 Rdr öfverlemnades till Konungens Befallningshafvande. — Märvid hade herr Tornerbjelm tillika anfört: Fvad mig enskildt beträffar, bör jag tillägga, att herr Wallman, slägt till en bland mina vinner, af mig varit känd en längre tid och aldrig annat än från ärlig rsype TKA AE REDIG SABRINA TREES DEATRA