Aftonbladet – 19 april 1843, sida 2

och Rutschenbjelm tyckte sig aldrig hafva sett en skönare grupp: Då Isabella straxt derefter aflägsnade sig med sin sköna börda, sade Lenoir: Sedan Jag nu visat dig min förtjusande lilla gumma, skall jag äfven, om du vill följa mig, visa dig den sköna utsigt, jag talade om. . Rutschenhjelm fattade mössan och fördes af Lenoir till ett berg, från hvars spets det herrligaste landskap utbredde sig för hans glada blickar. Den yppiga vegetationen i de Bohusländska dalarne måste också göra ett mäktigt intryck på hvarje sinne, öppet för naturens skönhet. pAck, du lyckligel — ropade han till sin vän — hvad kan väl du önska mer, då du eger ett sådant hem, en sådan maka och sjelf är så rik på minnen från ett omvexlande lif. Jag klagar icke heller — svarade Lenoir — poch när jag nu blott upplefvat försoningens stund och sjunkit i min gamle fars armar, samt fått betala dem af mina kreditorer, som ännu lefva, har jag sannerligen ingenting att vidare begära af lyckän. Vårt gamla Sverge är ändå herrligt — sade han efter några ögonblicks tystnad med ett vemod, som kastade en mild glans öfver hans väderbitna drag — jag har saknat det ständigt, uti lugnet, som i farorna, både vaken och i drömmen. Må det hädanefter bli krig i alla verldens fyra hörn! jag blir hemma, och drager aldrig mera svärdet, om det icke gäller att försvara mina husgudar. Men å propos husgudar, så ser jag tydligen på dig att du är nyfiken att erfara, på hvad sätt jag vunnit min söta Isabellas kärlek. FHändelsen är i korthet följande: ,För omkring trenne år sedan förlades den korps, vid hvilken jag tjenade, i San Jago de Compostella, just under den tid, som de berömda valfarterna till denna gamla stad pågingö som bäst. Den mängd resande af alla klasser, hvaraf staden var uppfylld, föranledde några af dessa laglösa röfvarhopar, som utgöra Spaniens gissel, att göra ett nattligt infall, för att bemäktiga sig rikt byte, och förnäma fångar, som kunde erlägga dryg lösen