NY FLYGMACHIN. Vi nämnde i gårdagsnumret det i England på fullt allvar gjorda försöket att konstruera en machin till flygning. Med ledning af det i engelska blad införda träsnitt och dertill hörande förklaringar, skola vi nu försöka att, fastän utan träsnitt, göra saken begriplig: Pet nämndes redan i den föregående uppsatsen att Mr Henson, der nya flygapparatens uppfinnare, tagit en annan väg än alla sina föregångare och närmare utredt grunderna för fåglarnes flygförmåga, samt sökt tillämpa samma principer vid sitt machinreri. Det har säkert icke undfallit någon, som betraktat huru mera lättflygande fåglar, t. ex. glador och svalor, förfara när de flyga, att de ganska sparsamt och nästan omärkligt röra vingarne sedan. de en gång kommit i flygt, och då likasom utan ansträngning glida fram genom luften. Det är blott när de skola börja flygten eller förflytta sig från ett lägre luftlager till ett högre, som de flaxa med vingarne. Tungt flygande fåglar flaxa åter oupphörligt, och härda ej heller länge ut dermed; som man ser på hönor. Skilnaden emellan Mr Hensons flygmachin och hans föregångares är nu den, att deras vid sin flygt likna hönsen och hans deremot gladorna. Hans så kallade vingar äro fullkomligen orörliga och tjena blott, alldeles som svalans när hen med lika stela vingar halkar tätt öfver marken, att bära den flygandes vigt. Utan försök kan man, knappast ET As aa a gr SE ae Tea a EN Vr DN BR nea a ÄR a RF