Aftonbladet – 13 april 1843, sida 1

KUSKEN. EN BERÄTTELSE ÅF BRN. (Forts. fr. gårdagsbl.) Sedan brukspatronen afslutat sina angelägenheter, som upptagit länsere tid än han förmodat, fortsattes ändtligen resan. Den vackra Bohuslänska naturen förtjuste Hilma, som hade ett för allt skönt öppet och känsligt sinne, och Rutschenhjelm fiek åter det obeskrifligen ljufva nöjet, att besvara hennes vänliga frågor. Dock tyckte han sig märka, att det låg en viss skygghet i hennes blick, då denna riktades på honom. Måhända misstog han sig; men så tyckte han åtminstone. Först mot aftonen ankommo våra resande till det vackra Qvistrum. Som dagen varit ovanligt varm och resan i följe deraf gått långsamt, beslöt brukspatronen, att den skulle fortsättas under den!vackra sommarnatten. Innan dess ville han dock på detta ställe intaga en: bastant supg. Under tiden gick vår bjelte, som blifvit helt melankolisk, ned till den sköna floden med de höga stränderna, och betraktade der, lutad mot stammen af en väldig al, huru solens sista strålar hoppade på den lugna, spegelklara vattenytan: Han stod der länge försänkt i djup åskådning. Hans öga fuktades, och varmare än någonsin förr brann hans hjerta af tacksamhet mot det höga väsende, som skapat denna herrliga natur och som bildat denna blomstrande flicka, hvars klara blick han tyckte sig se i hvarje flyende solstråle. Minnet af de tomma, själlösa nöjen, han hittills njutit, förflög som en orolig, feberaktig dröm, och sköna, fridfulla bilder från hans oskyldiga barndomstid, allx lånande Hilmas drag, började le mot honom, och