or KONSTOCH LITTERATUR-STAFETT. — Ibland de nyaste Fransyska teaterpjeser utmärker sig för sin ovanlighet en, som blifvit gifven pi Palais-royals teater i Paris till förmån för den be. kanta komiska spådespelerskan mamsell Dejazet. Sc-nen för detta stycke är i Constantinopel och pjeser heter: M:ll Dejazet i seraljen. I följd häraf spelar mamsell Dejazet här mamsell Dejazets roll. — Operan i Paris har engagerat M:ll Taglioni för tre månader. — Den bekanta Madame Bishop som för 3 år scdan besökte Stockholm och förtjuste vår publik med sin sång, är nu i Florenz och är der föremål för musikvännnernas entusiasm. — Uti Paris gör nu en ung skald vid namn Ponsard uppseende med en tragedi kallad Lucretia, som reciteras i salongerna. Hans verser skola vara sä vackra, att man kallar honom den nya Racine, men en korrespondent uttrycker den farhågan, att man gör allt för att skämma bort honom, och att detär fara värdt, hans genius skall qväfvas i qvalmet af rökelsen, likasom detta till en viss grad inträffat med Victor Hugo och flera andra. — Apropos af Victor Hugo, så har hans sista dramatiska arbete trilogien Borggrefvarne, som rönte det missödet att blifva uthvisslad, redan blifvit parodierad på tvenne pariserteatrar; på teatre Palais-rovyal har nemligen uppförts Hur:s-graves, trifouillis, i tre tablåer och på teatre Varietts, Buses-graves. Hulvudpersonerna i den förra pjesen äro röfvare af cen ansenlig ålder, den äldste ett par hundra är, och de i den andra äro simpla tjufyvar, lika bedagade. Hos borggrefvarne utgör nemligen den konsiderabla åldern en af de hufvudsakligaste effekterna. Parodierna hafva blifvit mottagna med lifliga skrattsalfvor och handklappningar. e————TIOTIPESEODO