Aftonbladet – 11 april 1843, sida 2

ten; ;nu är då älventyret lyckligt börjadt, måtte det äfven slutas lika bral Sommarmorgonen var ovanligt klar och vacker. Lärkorna qvittrade i höjden och smålåglarne slogo glädtigt från hvarje qvist. Flera täcka landtställen passerades, och på brukspatronens begäran framstack Hilma esomoftast sitt lilla hufvud, för att af kusken få upplysning om deras namn m. m. Rutschenbjelm gjorde förtfäfflig reda för alla spörsmål och berättade derunder några små tok roliga anekdoter om villornas egare, som kommo den sköna Hilma att draga litet på munnen. Det der stället, sade han bland annat, då de foro förbi ett vackert sommarnöje, pir anlagdt af en doktor Grinqvist, som icke på länge kunde finna något passande namn för det. Folket i staden gick då doktorn i förväg och kallade det Hjelplösa, och så heter det ännu beständigt i dagligt tal, fastän doktorn sedan döpt det till Olivelund., Rutschenhjelm körde imedlertid raskt undan, och då landtställena upphörde, ställdes ej heller några frågor vidare till honom. Ackl, tänkte han, ;om ändå detta eländiga land vore så tätt bebygdt som Frankrike! Då kunde jag oftare få se in i dessa sköna ögon, som alldeles förtrollat mig. Det blir sannerligen svårt för mig, att hålla mig på ,en tjenares tillbörliga afstånd och jag måste derföre vara mycket uppmärksam på mig sjell. Men när vi bara komma in i Bohus län, blir naturen skönare, och då kan väl jag stundom få slå upp min språklåda. (Forts. följer.) : ERE — Bulwer -har nu utgifvit en ny roman, kallad: Den siste feodalherren (The last of the Barons), hvilken berömmes mycket i engelska blad. Ämnet