Aftonbladet – 10 april 1843, sida 1

Kurhus dito . ss sc ss . -9,046: 20 — Rdr 267,508: 24. 8. hvartill kommer fattigförsörjningsalgift . . .s . . . : . 27,249: 53. 9. Tillsammans Bko Rdr 294.598: 9. 3. ROST EN VEN nn — Bland litterära nyheter från Upsala berättas, att H. H. Erkebiskopen är sysselsatt med utgifvandet af en Otlversigt af kyrkans och theologiens öden under de seädnare åren, efter samma, churu utvidgad, plan, som blifvit följd vid flera afgilna Prestmöte-berättelser inför Götheborgs Stifts Presterskap; att Professor Geijer har till utgifvande redigerade sina historiska drag ur konung Gustaf lII:s regering, efter de Gustavianska pPapperen; att af Prof. Alt:rbom snart lärer vara att förvänta andra delen af Syvenska siare och skalder; samt att Akademiadjunkten Böttig:r äfven innevarande termin fortfar att i disputationer utgifva öfversättning af Tassos befriade Jerusalem i orginalets versmätt, med upplysande anmärkningar. (S. B.) i — Gårdagens spektakel på Nya Teatern var en i alla afseenden briljant alton. Det nya divertissementet Silfverbrölloppet, som förestälter en fest hvilken. firas för en gammal prost och prostinnå med sånger och dans, var utomordentligt lyckadt, och väckte från början till slut en allmän furore. Stycket är icke, såsom en och agnan förmodade, någon politisk parodi, men tonen i det hela är glad och lekande och skämtet lätt och oskyldigt. De flesta stycken måste: sjungas da Capo, och tvänne deribländ tre gånger. Äfven dansen var välarrangerad och slutet, deri scenen. upplystes af bengaliska eldar, briljant. Det synes icke vara någon tvilvel, att ju delta kommer att blifvaen mycket inbringande kassapjes för den nya teatern, och Hr Stjernström, som hade sin benefice i går afton, hade att fägna sig åt fullt hus. Den lilla efterpjesen Omeletten var ock ett litet nätt stycke. — Hr Rosåns konsert i går afton utmärkte sig genom flera besynnerliga saker, och: var en segen musikalisk afton, serdeles i anseende till det miss öde, som träffade -konserftgifvaren, att han ej kunde till slutet fortsätta det nummer, han kulle spela. ÅKERSTEINSKA MÅLET. (Slut från Lördagsbl. af kömmendantens förklaring.) . Det är sannt, att Jonsson, efter de tre sista bestraffningarne, kommit på sjukhuset, dock icke för annat, än de vanliga åkommor, som alltid äroföljder af en: allvarsam bestraffning å bakaeiun (se det med förra posten insända läkarbetyget.) Månne kroppsstraff icke böra kännas längre, än under det de verkställas —? ; Månne; om de gålvos larht, det vigtigaste, xandrom till varnagel, skulle kunna vinnas —? Straffet sjelft är. Verkan pi en, det afskräckande är verkan mot brottet hos flere. Det är ingen sann menniskokärlek att straffa så, att de svage, lätt fallande, liksom lockas att trotsa, derföre.att.de anse faran ringa, kanske så godt som ingen alls. Säkert hade Jonsson kunnat blifva lika bra botad i ceilen, som i sjukrummet; men det hade, varit mindre beqvämt vid skötseln. Den ena kammaren är fika god och varm som den andra; i den förra hvilas på hälmmadrass, lika väl som i detsednare; skillnaden bestod hufvyudsakligen i dagsljus i stället för eldsljus. Dagg är icke något nytt, al mig infördt, bestraffningssätt; det har här, lika som om skeppsbord på fartyg, begagnatsisedan: äldre tider:: Icke heller uppmuntrades den slående, att förfara kraftigare mot Johsson, än mot andra, Det var rent af en händelse, att han är mera ömtålig — och ändå är, efter lakarens utsago .icke någon amedning, det Jonsson af det erhållna straff i framtiden kommer ått lida till sin helsa. . Ingendera; gången bar straffet blifvit verkställdt, utan att läkaren varit hörd; men, till och med menskligheten alt. efter straffen låta vårda den straffade Har man begagnat såsom medel att måla ut tilldragelsen värre, än den varit. Sådane äro ilskne menniskor, de må skära lömsit med knif eller med ord! . j De Jonsson d.9 Januari om aftonen till dagen derpå ådömde slag, hvarom förut är nämndt, borde, när han behöfde skötsel, ej d. 40 honom tilldelas. Det skedde också icke; han intogs i stället till vård. Månne det låg: hårdhet eller nägot grymt äfven deruti, att jag tillät uppskof —? . Månne sådant uppskof är sedvanligt, när straff 2:ne dagar å rad älägges just för skärpan —? Under tiden: hände Belt oförmodadt; d. 49 Januari e. m., att en soldat af Södermanlands regemente, hvilken såsom betäckning åtföljle cn långe, som. för fortitikationens räkning Var sysselsatt att plocka spå. nor på strandehutäilför horra Donjonen, hittade en säck, innehållande de. stulna kläderne! Det befanns, att säcken, ehuru lagd uti en fördjupning af berget, var obetydligt vät, och det blott på ena-sidan; likvisst hade, de föregående dYgåen, regnat och snöslaskat ganska starkt. Af säckens innehåll voro blott få persedlar våta; älven var anmärknoingsvärdt, att den hittades på en punkt, der jag, åtföljd aftiortifikationsbefälhafvaren, hade framgått ungefär 5 timmar förut — ingendera af oss hade 8ett tjufgodsel, ehuru vi hade våra ögon fästade på marken, dels derföre, att den är oländig och dels emedan vi gingo fram för att utse hvarest en patrullväg der Borde rödjas. Ant tillkännaga! att säcken blifvit förd på båt till detta ställe, som af fästningens poster icke kan ses, och derefter kl. 49, upplagd. I: dessa dagar hade också Jonsson för mig omtalat, att han, vid ingängen till fängelset, på ett ställe, der det är temmeligen mörkt, på förhand instuckit en knit i en murfog, för att, vid utgåendet, obemärkt kunna taga den. En stöld var begängen; ett försök att skära var gjordt: men det stulna var återfått (med undantag af en obetydlighet) och af knifven blef, tvärt emot misstiådarens alsigt, ingen skadad. Det fanns ingen: klagande; dock måste för ordningen, för allmänna säkerheten och för exemplets skull, straff följa. Skulle och-borde jag anlita domstol —? Hvilka hade då följderna blifvit? Tidsutdrägt! ett svårt ondt, RR RKA