Aftonbladet – 7 april 1843, sida 1

stark, ty den räk hade i förta voteringen ända till 193 röster, och i den nu alejorda frågan skiljde sig. Hr de Lamartine ifrån: sina nya trosförvandter. Ian såg i förslaget blott. ett otillfredsställande medel emot ett stort ondt. Detta oak--. tadt skryter: den ministeriella pressen öfver segern, och det påstås till. och med, att Hr Guizot derciter fattat så, mycket mod, att han nu vill utföra sin plan att på en gång afskeda ett tjog prefekter; hvilka icke anses pålitliga, samt förändra diplomatiska personalen vid en del utländska bof. I sednare afseendet skall ban likväl möta ett hinder i konungens obenägenhet för en sådan åtgärd. i Det nya turkiska sändebudet vid franska hofvet, Nafizeffendi, vill alldeles icke godkänna sin företrädares sätt att lämpa sig efter de brukliga europeiska hofceremontierna. Han emottog ceremonimästaren, grefye St Morice, i sin sängkammare, lät bära sitt kreditiv. på en sidenkudde, kysste det tre gånger innan han aflemnade det till konungen :och. begagnade sig af. alla de hyperboliska uttrycken, som fordom brukats al Porten, källade sultaåh verldens herre, den herrliga solen, som utbreder sina strålar öfver allt folky, 0. 8. V. under det ätt han endast kallade fransmännens konung för, Padisebahs 1 sitt uppförande mot : drottning n beh de andra kungliga personerna visade han sig ännu besynnerligare, behandlade dem alldeles såsom sina likar, sade till drottningen, att hennes .klädedrägt var rik och smakfull, kallade hertigen af Nampburs en, skön, ung man, ete. Man undrar mycket, att..Porten sänder dylika underKärrdtärev till Europeiska of, då den så väl behöver dessas bistånd, Grefven a Pontois kommer, ej att återvända till Konstantinopel, utan skall algå såsom sändebud till kejsaren i Kina oth medföra flera lärda och. konstyånner. ,, Engelska kabinettet skall hafva lofyvat. att förskaffa honom ett godt emottagande derstädes,. och man vill deraf sluta,att förhålländet emellen Hr Guizot, och Peel nu är ganska vänligt. Hertigen af Nemours har varit nära att få samma öde, som, hans äldste -broder.., Förhästarne af spannet för hans ivagnr hade svupat,. stånghästarne kom mit?ötver Uti, vagnen varit nära att kullkastas och prinsen hade spruneit ur, men, lyckligare än sin broder, kommit på fölterna. I ISPANTIEN.S Man känner redani:200:namn af de valde dec puterade,y öch iblimd dessa räknar oppositionen lika många ShtHingaåre med regeringen. De tree ministrarnå; Rödil, Althödövar EN Zumalatarreguy, ärdi värken Valda I såsoni senatorer eller deputerade: ; Regenten. är: sysselsatt att i anledning. deraf bereda en förändring i ,ministören. Det påstås, att ban ämmar ifrågasätta behörigheten af Infanten de Paulas val tillsenator eller deputerad. PORTUGAL. Det besannas; ått Lörd Aberdeen bestämdt vä grat att ingå påo de modifkåtioner ivinförselstullen, som vårt Kabinett föreslagit, med undantag af artikeln salt fisk; , Finansministern har frami lagt för. Cortes ett förslag, enligt hvilket alla fortyg; inländska såväl som utländska, hvilka lastasvinzetler frukter i Portugal, skolasfå.en, hbetydliglinäring 1. .den så Kallade Tunne-afgilten.n ; STORBRITANNIEN. ; Lord Aberdeen. har i Ofverhäset förklarat, att meddelanden ingått från Fransyska kabinettet, enligt hvilka Otabeiti endast blifvit stäldt under Fransyska kronans, beskydd, således: icke blifvit en Fransysk, besittning: 2 De på) ön ..varande Engelske missionärers säkerhet och. trygghet hade blifvit garanterad. N Tunneln under Themsen öppnades den 25 Mars ull allmän, genomfart, medstor högtidlighet.: Ifrån den 25 e. m. till den 27, hade 50,000 personer passerat igenom. Afgiften. för hvarje person är bestämd till 4 penny. På många ställen; i Irland vägrade folket att betala fattigskatten, och -isstaden Waterford bade i anledning, bäraf ;oroligaj uppträden förefallit. Vid sednaste postens afgång stod militären under vapen i kasernerne och. väntade, blifva anfallen..af de orolige I :grefskapetMeath fanns nyligen en uppbördsman liggande ibjelslagen i ett dike. Husmtr Nei kn strsnne R AAA RATAR