Aftonbladet – 5 april 1843, sida 2

att folkets makt redan frambragt en djup öfvertygelse om den trängande nödvändigheten, att kefordra den allmänna: uppfostran hos män at alla slags tänkesätt. De sjelfviske och rike hafva funnit, att de ej ega någon säkerhet för sina egodelar annat än i folkets upplysning och moralitet; filantroperne och filosoferne glädja sig åt folkets förbättring, såsom åt en sak, den de alltid önskat, under det de andlige arbeta för folkets uppbyggelse, såsom deras egentliga kallelse. Den enda likgiltighet för uppfostran finner man hos massan sjelf, ibland hvilken många ännu ej lärt att uppskatta dess fördelar, och det enda motståndet deremot kommer från grundsatslösa demagoger, hvilka hysa förhoppningar för sig sig sjelfva, så länge de väljande äro okunniga, men hvilkas skarpsinnighet sätter dem i stånd att inse, det deras eget fall skulle blifva följden af folkets allmänna undervisning. Samhället i Amerika är derföre så sammansatt, att det riktar alla samhällskroppens verksamma krafter mot ett enda, stort mål: massornas förädling. I Britannien, å andra sidan, hafva vi en mäktig, stadgad kyrka, så rikligen försedd med verldsliga håfvor, att den på intet sätt beror af folket, utan blott af aristokratien. Den har följaktligen låtit massorna förfalla i ett beklagligt tillstånd af okunnighet. Vi hafva en medelklass, hvilken, i samma mån, som den kommer i tillfälle att tjena folket, af en falsk ärelystnad frestas att öfvergilva det, och en aristokrati, på hvars lycka folkets belägenhet har så litet inflytande, att det ser ut, som den skulle tillböra ett annat slägte. För att göra systemet fullkomligt, hindras folket från att störa de högre klassernas ro, genom en stark polis och militäriska krafter, styrda af en stark verkställande makt, hvilken i utöfningen af sitt välde understödjes al de beskyddades hela inflytande. I Förenta Staterna har folket maktatt, om det behagar, tyrannisera den rike, den bildade och förfinade: i Britannien hafva aristokratien och medelklassen makt att, om de behaga, förtrampa massorna, hvilka ej hafva någon kontroll öfver lagstiftarne. Så vidt mina iakttagelser sträcka sig, har folket i Förenta Staterna ej genom sin lagstiftning begått en .tjugondedel al de orättvisa handlingar, mot de rika, som aristokratien i Britannien genom sin lagstiftning begått emot de fattiga. Jag bekänner öppet, att jag, medan jag lefde under de brittiska institutionerna och åtnjöt de fördelar, de skänka de högre och medelklasserna, liksom minga andra, mindre lifligt kände deras jensidiga beskaffenhet. Till och med nu, sedan jag betraktat massornas högligen öfverlägsna belägenhet i Förenta Staterna, är jag pligtig att yppa min öfvertygelse, att denna demokrati, vid dess närvarande ofullkomliga ståndpunkt, är ett groft styrelseverktyg, och alt, om jag endast tänkt på min personliga trefnad, skulle jag föredraga att lefva i England. Men då jag betraktar bådas resultater, kan jag, såsom verldsborgare och såsowa en menniska, hvilken är pligtig att älska sin nästa såsom sig sjelf, samt inseende, att det ena syftar till de fås upphöjelse och de mångas förnedring, medan det andra syftar till allas förbättring, omöjligen underlåta att önska den amerikanska republiken välgång.