Aftonbladet – 1 april 1843, sida 1

laren dit jag bjöd in dem, ty de äro för snål att äta som folk om man ej bjuder dem. Nimi tro, vi voro några der — och der blef en gro drift) med dem: vi satte dem åtskilda och proponerade skålar för alla deras herrar examinatorer, som de drucko och hurrade för, alt ej var sämre än vi, och sedan för bror Krypåöns her pappa och fru mamma, frälsekamreraren Krypån och hans fru, och för bror Finsterdabl: alla mamseller systrar. När allt det der va gjordt, hade de fått så der temiigen nog, och nm kom pigan in, vi hade nemligen lärt -henne hvat hon skulle säga, och berättade att professor K kom; vi rusade upp liksom förskräckte, och li kaså begge sikarne, af hvilka Finsterdahl föll om kull. Nu kom ett annat parti och tog hand on dem och sedan vet jag ej huru det gick. 7 ,Skola vi ställa till bal i qväll? frågade Ehrn fried. Bal? hvad säger du? Ja bal; vi dansa vi fyra hksom de göra de hemma; vi göra jullekar, men vi samla ihop e hel mängd andra med, och så skola vi leka jul. Ja må göral, svarade de öfriga. Vi skol samla upp några glada pojkar för balen; men e sak, kom ihåg en sak — ingen sik med. Det förstås,, blef svaret. Om qvällen församlade man sig på ett störr rum, sällskapet bestod af 46 studenter ur skild nationer, man hade sadlat ihop till en knatte och började balen. Hälften af sällskapet samman vredo näsdukar till ett slags turbaner eller häng de dem för sig som förkläden, och nu var ba lens prydnad, det vackra könet, färdigt och satt sig helt anspråkslöst för att vänta på uppbjud