sak, genom afhbandlingen med juden, der nålej är upptagen till ett värde af 266 Rdr 52 sk. Till hälften lugnad af baronens öppenhbjertig och kallblodiga försäkran, följde grefven med ho nom till hans boning, hvarest han blef öfverty gad om orättvisan af sin beskyllning. Han ba baronen uppriktigt om tillgift; och båda komm: öfverens att gemensamt arbeta på judens fällande till hvilken de: nu skyndsamt begålvo sig. Den värde Israelilen lät sig alldeles icke an stötligt bekomma att man gjorde honom wmindr grannlaga förfrågningar, (hvarvid han syntes skä ligen van), utan svarade ganska lugnt, att hal haft i kommission att sälja fubinnålen åt sin bräder in Hamburg, men kunde icke i hast er inra sig vid hvad tid, eller på hvåd: sätt han fåt sig nålen tillsänd, hvilket han förmodade ocks på intet vis kunde intressera deh gnädigste herrr Men de nådiga herrarne läto ej afspisa sig der med. Anna Stina blef inkallad och tillfrågad on hon sett sin husbonde länge -ega den dyrbar nålen. . — Den bar jag, minsan, aldrig sett honom h. förut; men, om jag intet bedrar mig, är det jus den der grannlåten jag såg herrn draga fram utu kakelugnsvrån med eidskyffeln för några aftnar se dan. Jag stod just i dörren då, och som ja märkte att herrn wille dölja den, blef jag nyfiker att se hvad det var, så att jag. genom nyckelhå jet lurade ut saken, och såg huru herrn putsad och törkade ren den der röda juvelen. Grefven förtäljde nu, huru han sett råttor frår toiletten draga ned en ring, och huru han äfver i råttbålet funnit en silfvertränål. Grefvinnans rum van beläget midt öfver judens, och man in