mom föremål, och rosorha, som försvinna från hans hy, efterträdas af en hemsk blekhet. Hvad ser han då?hvad kan förorsaka deana stigande rörelse? Den olyckliga rubinnålen sitter strålande i de fina vecken af det linne, som synes innanför baronens blommiga sammetsvest. Alla svartsjukans furier, alla den svarta misstankans pilar rasa inom grefvens bröst. Fan kan ej längre återhålla sitt raseri; med obetvingad häftighet, med dundrande stämma utropar han: — Hvar har ni fått detta smycke? Det är Matbildas! — O! min Gud! hon har gifvit er det! tillade han och slog sig -förtviflad för den bleka pannan. : sg — Herr grefve! svarade baronen lugnt, jag vill ursäkta er, hvad ni i ett ögonblick af öfverraskning tillåtit er att yttra, kanske något obetänksamt. Både för er egen skull och för grefvinnans, vill jag ej ens förstå er mening. Jag kan deremot försäkra vid min heder, och då måste ni tro mina ord, att jag alldeles icke af grefvinnan fått denna bröstnål, ehuru jag medgifver att jag sett henne ega en alldeles dylik. — Är det väl möjligt! huru skall jag förklara detta? Den rubinnålen Jag gaf min hustru, är i dessa dagar försvunnen! , porer — Då skulle jag snarare vara färdig tro att man stulit den, ty jag har just i går köpt detta smycke af en jude, hvilken bor precist i samma hus som grefven. För att bevisa sanningen af hvad jag säger, ber jag grefven göra mig den äran att stiga upp ett ögonblick i mina rum här: straxt bredvid, då jag skall visa svart på hvitt i denna