icke släppa en enda ljusstråle in i sina dogmer. När derföre en rådande statskyrkas presterskap ser allmänna tänkesättet framskrida i kunskap, eller i utöfningen af de kristliga . dygderna: rättvisa, välvilja och ömsesidigt undseende, så börjar det att frukta för säkerheten af sina egna anspråk på supremati (öfvervälde). De upptäcka att, om folket skulle uppfostras i nyttiga kunskaper, och förmås att följa och utöfva detta Christendomens bud, som lär oss att vi skole älska vår nästa så, som oss sjelfve, så skulle deras uteslutande herradömeg vridas dem: ur händerna, och derföre lemna de intet bemödande oförsökt, att slå under sig sjelfve -ensamt ungdomens uppfostran och ledning. Combe citerar härefter äfven några exempel på denna pr estershapets uteslutande makt, för att visa huru litet det gjort till undanrödjande af okunnighet och vidskepelse. Den 35 Juli 4839D, säger han, framställde markis Landsdowne i parlamentet en märklig skildring af den framgång, hvarmed kyrkan hade skött sitt uppfostringsverk. I Kent, sade lorden, hade en galning vid namn Thom fått folket att emottaga och helsa honom såsom en af de rika bankörerna Rothschild; en annan gång såsom konungen. af Jerusalem och slutligen såsom sjelfva Frälsaren, och i hvardera af dessa antagna roller troddes och följdes han af större delen bland befolkningen i tre eller fyra socknar. Två eller tre gånger befanns det till och med, att just lärare och lärarinnor i skolor varit de envisaste att sätta lit till hans föregifvanden. Provinsen Kent var också icke ensam om en sådan okunnighet; han var öfvertygad, att samma fanatism skulle visa sig i hela det vestra England.n Om nupy, tillägger han härefter, den sto:a mängden af folket baft någon grad åf politisk makt eller varit i åtnjutande af några lagliga och köonstitutionella medel, genom hvilka de skadiiga följderna af deras okunmighet kunde hafva drabbat aristokratien och presterskapeti njutningen af deras verldsliga håfvor, månne de sednare då skulle hafva låtit mängden förfalla till en sådan grad af själsförnedring? Nej. Nu hafva de inga andra medel att med sin okunnighet skada de rika, än genom öppet våldförande af lagen, genom sädesstackars uppbrännande eller förstöring af annan egendom. Chartisterne hafva nyligen (detta var 1840) förstört hus och bodar i Birminghamy till ett värde af 40,000 Pund Sterling. För dessa förbrytelser blifva de, enligt lag, fängslade, landsförviste eller afrättale; imedlertid fortfar presterskapet och aristokratien att sätta sig emot det enda verksamma medlet att afvärja sådana katastrofer — en allmän uppfostran. I Förenta Staterna verkar massans okunnighet stundom skadligt genom valurnan (the ballot box) vid valen af representanter m. m. och detta uppfyller de rika med så mycken farhåga för sin egen säkerhet, att de äro lika ifriga för alt uppfostra och undervisa folket, som majoriteten af det Engelska presterskapet och lorderna är att sätta sig emot en sådan plan. Kan då den Engelska kyrkan för framtiden med säkerhet få sig anförtrodd massornas uppfostran? Två skäl hindra detta. Först det, att ?.-delar af folket tillhör afvikande religionssekter, och för det andra söker Engelska kyrkan öppet att bibehålla alla sociala och korparationsprivilegier, samt är derföre fiendtlig mot massornas höjande till en sådan grad af upplysning och moralitet, som kunde göra dem tjenliga ati skicka representanter al .sma egna känslor och intressen in till landets lagstiftande församling, samt derigenom verka till. upphäfvande af sådana orättvisa fördelar, hvilka åtnjutas såsom uteslutande egendom af några serskildå klasser., — — REAKTION I PREUSSEN. Man kan, säger en korrespondent, knappt göra sig ett begrepp om den fanatism, som nu jäser i en del af presterskapet i Preussen. Den nyare teologien har just de mörkaste vrårna af kyrkans, gamla dogmatiska byggnad inkastat klara lju strålar, hvilka lägga i dagen icke blott en mängd af dam och spindelnät, utan äfven sjelfva murarnas skröplighet och vådan af deras förfall, om de ej stödjas af säkrare grunder. Pietismen visar sig, i anledning häraf, i alla skepnader. Det är bekant, att en ny lag är i fråga i afseende på äktenskapsskilnader, för att, med ändring af den nuvarande föreskriften, som tillåter dessa uppå ömsesidigt samtycke och civilauktoritets beslut, göra äktenskapen mera oupplösliga. Nu hafva, i afseende på detta förslag, idresser inkommit från prester i alla provinser, med tacksägelser till konungen, för det han förvärmat sig öfver kyrkan i hennes nuvarande nödp, amt vill vafbjelpa kyrkans nedsättande och alla oda seders förfall Andra adresser innehålla enj ioselse, att, i fall det skulle lyckas oppositionen, tt tillbakadrifva den tillämnade nya lagen, skola