vit det såsom tillvarande i England. Bett leder till tvänne slutsatser, som torde var svåra att bestrida; den ena, åt hvilken histo rien redan förut gifvit en långvarig bekräftels från de tider och länder, i hvilka den kathol ska hierarkien herrskat, är att en öfvervä gande makt hos presterskapet; och kyrkans det vill säga de yttre religionsbrukens och dog mernas välde, ännu aldrig ensamt bidragit at höja och förädla massan i sedligt afseende emedan denna makt, i samma mån den ä större, finner det öfverensstämmande med si fördel, att sätta mera värde på ytan än verk ligheten, mera på skalet af en yttre gudaktighe och en blind undergifvenhet under vissa oc! för sig sjelfva för hjertat föga fruktbara tros artiklar -angående det öfversinnliga i uppenba relsen, än på den religionens innersta kärna som ligger i kristendomens tillämpning på dette lifvet och den kristna moralens bud att älska sir nästa så, som sig sjelf. Det sednare är motsat sen al egoismen. och det andeliga högmodet som deremot lätt kunna trifvas tillsamman: med den mest blinda öfvertro och alstra hyckleri och skenhelighet, der hjertat icke tillika förädlas genom undervisning i pligtläran oci detta deltagande af de bättre lottade, som äi en följd af det nyssnämnda moralbudet. Också finner man ganska ofta, att det värsta motståndet mot folkets undervisning kommit jusi ifrån presterskapet, på de ställen, der detts haft en stor makt. — Den andra slutsatser är, att de många gradationer, som finnas i er stat, med så aristokratiska inrättningar och seder, som England, fördela menniskorna i er mängd olika klasser, som föga hafva beröring med, ja knappast känna till hvarandra, hvilket har till följd, att den lägsta klassen, helt och hållet lemnad åt sig sjelf, är i saknad af der välgörande inverkan, som den skulle röna genom en närmare och tätare beröring med de mera upplyste; och detta klassernas afskiljands från hvarandra och söndrande i bestämdt olike intressen är icke den minsta af de vådor, som kunna vidlåda ett samhälle. Vi anhålle att få, till stöd för dessa satser citera ett par utdrag ur ett ypperligt arbete hvarora vi nyligen:en gång förut nämnt för Aftonbladets läsare, nemligen George Combes anteckningar öfver hans resa i Amerika. V kunne försäkra läsaren, att han skall följa dem med intresse. Uti 3:e delen af denna resa, pag. 14, säger denne författare: De Amerikanska tidningarne berätta, att Underhuset (den ena af Englands lagstiftande kamrar) nyss med en majoritet af två röster beviljat 30,000 Pund Sterling till folkuppfostran, men att detta förkastades af Lordernas hus, och att biskoparne och pärerne uppvaktat drottningen med en adress, riktad mot förslaget emedan ministeren ämnade använda medlen till undervisnings -meddelande, utan åtskilmad af eller afseende på hvilken religiös sekt lärjungen tillhörde. Det berätta: tillika, att ministern Lord Jobn Russel! i Underhuset derefter tillkännagifvit, att regeringen numera öfvergifvit sin plan till införande af en nationaluppfostran medelst normalskolors inrättande emedan så mycket rop uppstått deremot, och så ansträngda bemödanden blifvit gjorda att väcka obenägenhet för åtgärden, att det vore vådligt att söka drifva den längre. Under mina resor i Förenta Staterna, tillägger Combe, frågade man mig ofta, hvad meningen kunde vara med detta Lordens yttrande. Amerikanerne funnodet alldeles obegripligt.n På sidan 28 och följande förklarar imedlertid Combe förhållandet härmed närmare. Han citerar der yttranden af flere prester, hvilka med häftighet predikat emot flere förslager till folkets uppfostran, såsom ledande till vidunderliga följder, och hufvudsakligen derföre att undervisningen icke skulle anförtros uteslutande i presterskapets händer, samt att den vore ämnad att omfatta verldsliga föremål; hvarefter författaren fortfar: ,Jag meddelar detta åt mina Amerikanska läsare, såsom ett praktiskt exempel på en rådande statskyrkas beskaffenhet och sätt att gå till väga. Det är en sluten och herrskande sekt, aflönad af Regeringen och försatt i besittning af en ecklesiastikmakt, som sträcker sig öfver hela Konungariket, samt bekännande trosartiklar, hvilka äro fastställda genom parlamentsakter, d. v. s. genom lag. Denna kyrka är fastkedjad i sin ställning senom lagens fjettrar. Theologien må samla nya ljus från vetenskapen, från en djupare lärdom has nresterskanet. eller från en vexande civilisation