Aftonbladet – 27 mars 1843, sida 2

ee ee Ms ER — Söndagen i förra veckan hade det sällskap, som här i hufvudstaden bildat sig under namn af De Fatliges Vänner, en sammankomst, som torde förtjena att med några ord omnämnas. Vid nämnde sammankomst presenterades nemligen först ett betydligt antal barn, åt hvilka sällskapet ombesörjt beklädnad, hvilken H. M. Konungen bekostat, och åtskilliga af barnens föräldrar voro äfven dervid närvarande. Sällskapets vice ordförande, herr målaremästaren Gustafsson, adresserade dervid några ord både till barnen och föräldrarna, hvarvid han fästade de sednares uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att de äfven genom egen vård om barnens fysiska och moraliska bästa må motsvara det deltagande för dessas nödställda belägenhet, som visat sig i Konungens frikostighet. Derefter och sedan de afträdt, vände herr Gustafsson sig till det talrikt församlade sällskapet (omkring 200 personer). Han omförmälde på hvad sätt sällskapet bittills sökt uppfylla den bestämmelse, för hvilken det bildat sig, nemligen genom att besöka de fattiga i deras boningar, samt af de ringa medel sällskapet ägde, utdela hjelp åt de mest nödställda. För detta ändamål bade de ledamöter, som åtagit sig denna åtgärd, indelat sig öfver hela hufvudstaden på sju distrikter med trenne ledamöter i hvardera distriktet. Imedlertid hade det af erfarenheten visat sig, att desse 21 ledamöter omöjligt kunde medhinna att genomgå distrikterna och der taga en noggrann reda på de fattiges tillstånd. Han hemställde derföre, huruvida icke sällskapet till nästa sammankomst ville vara betänkt på, att sedan ledamöternas antal blifvit så betydligt utvidgadt, föröka antalet af dem, som besöka de särskilda. distrikterna, så mycket, att mera noggranna underrättelser kunde vinnas om de fattigas tillstånd. Han trodde sig så mycket hellre hafva skäl till en sådan framställning, som det vore att hoppas, at! sällskapet genom en sålunda utvidgad .verksamhet möjligen kunde på ett tjenligt sätt befrämja organisationen af kommunalnämnderna i hufvudstaden, hvad dessas tillämnade befattning med fattigvården beträffade. Denna framställning tycktes vinna allmänt bi falt och herr öfverståthållaren, som var närvarande, förklarade äfven herr Gustafsson sin erkänsla derför. i Oaktadt sällskapet de fattiges vänner icke egent ligen är någon offentlig inrättning, hafva vi lik. väl trott oss kunna omförmäla det förestående för att göra dem, som ännu icke känna till dett: sällskap, bekanta med dess ädia och vackra ända mål, samt deråt vinna ett allmännare deltagande inom .alla klasser, då hvarje välkänd medborgart lärer vara der välkommen såsom ledamot. Dett: sällskap, börjande med ganska ringa medel, ha redan visat ett så ovanligt lif och verksamhet u tan att ledamöterna der behöfva lockas af någr: ordensceremonier och mystiska receptioner elle! nöjen, och dess frivilliga bemödanden för mindr( vällottade likar företer en så vacker riktning a det medborgerliga sinnet, att det i hög grad för tjenar tacksamhet och erkännande genom en all män medverkan. SS PR rr