Aftonbladet – 27 mars 1843, sida 1

SKENET BEDRAGER. M AF KRA ARR Från en lysande bal Hos ska ministern, återvände grefve Robert Nordensvärd med: sin unga fru klockan tu om natten. De ystra hästarne krummade sig stolt för den präktiga vagnen, och gnistrande stjernor dansade kring hofvarnes slag mot -gatstenarne. Betjeningens galonerade livrå glänste mot lanternornas sken, men deras ljus upplyste äfven vagnens inre tafla och visade, att lyckans afundade son, midt i skötet af sin förmenta härlighet, ofta synes mindre belåten än den blygsamme fotgängaren, hvilken lugnt beundrade vagnens förbiflygande prakt. Trött af dansen satt den unga, sextonåriga grefvinnan insvept uti den sobelbrämade sammetskappan och lutade sig tankfull mot vagnshörnet. Oroligt blickade hennes sköna, uttrycksfulla öga på grefven, hvilken, dyster och stillatigande, stirrade obestämdt på de omgifvande föremålen. Grefven var en skön man omkring tjugofem år, med svart hår och svarta blixtrande ögon, hvilkas skiftande uttryck gaf tillkänna de häftiga passioner som lifvade hans eldiga själ. Ägare till ånsenliga gods och prydd med kammarherrevärdigheten, hvilken sedån urminnes tider ansågs som ett fideikommis uti hans slägt, hade han, medelst den förgylda nyckeln, ej allenast funnit ingång till.de kungliga gemaken, utan äfven till den vackra Mathilda-T..-.sS hjertkammare... Under de trenne månaderne, som förflutit sedan deras giftermål, hade tiden ilat förbi ett beständigt sällhetsrus, och för första gången