Aftonbladet – 24 mars 1843, sida 1

DEN SISTA KOLONISTEN PÅ GRÖNLAND. SKIZZ AF AXEL THORSSON. (Slut från gårdagsbl.) Rältskänslan tillkännager alltid civilisation, den vilde vet ej af annat än en djurisk hämnd eller också fruktan. När således nordboerne ej hämnades, kunde grönländarne ej föreställa sg annat, än att den lilla kolonien fruktade dem. Grönländarne blefvo således djerfvare än förut, i stället för att bära aktning för nordboernes måtta och sjelfbeherrskning, de vågade sig ännu en gång att intränga i fjorden, och en afton ej långt derefter, när folkel i Kakutok ej anade något försåt, gled åter er kajak in i fjorden, gick tyst och obemärkt under land, och straxt derefter flög en pil från stränger och träffade en annan nordbo, som ej ens sell den smygande mördaren. Han flydde, lika tyst som han kommit, åter till sin ö, skröt öfver sin lömska handling och var säker att främlingarne ej nu mer än förut skulle våga hämnas; de iakttogo således inga försiglighetsmått utan fortsatte sin: ströfverier mot nordboerne, dem de tycktes vilj: döda man efter man, som tåliga offerlam. Dera: trollkarlar, de enda prestår de hade, spådde dem med vilda åtbörder och orediga orakelspråk, sege! och framgång; ej längesedan hade Angekoks fåt denna försäkran af deras Gud, och grönländarns sofvo trygge, helst som Angekoks nyligen laga! de fyra trädpelare hvarpå jorden hvilade, och således de från den sidan icke hade något att frukta. Men hämnden vakade, den lilla kolonien i Ka. kutok vågade ej dröja längre dermed, och en mån. ljus höstnatt, just då den första frosten börjat at