och moraliska pligter. Qvinnornas upplostran var isynnerhet till ytterlighet försummad. Med ett! ord, ställningen var sådan, att om man icke snart gjorde något för ett bättre tillstånd med ungdomen i de stora fabriksidkande städerna, måste landet rent af gå förstöring till mötes. I koloch jerndistrikterna står det lika så illa till, om ej sämre. Icke en gosse af hundrade kunde läsa, och en af tusende kunde ej fatta meningen af hvad han läste. I Skottland kunde numera icke en af femtio läsa. Likaså om ej värrre stod det till i York-Shire, och flera andra orter. Ungdom af 48 års ålder, som der häktats, hade försäkrat att se aldrig hört Jesus Christus omtalas. Få äro de, som veta något om religionens läror. Han ansåg, att allt, som nedsatte arbetarens moraliska värde, äfven verkade till nedsättning af hans utkomst, arbetslön, 0. s. v. samt att allt hvad som förhöjde detta värde, äfven verkade fördelaktigt på hans timliga ställning. Denna sats, antydd af arbetarne sjelfve i en skrift, som de i Paisley öfverlemnat sina fabriksherrar och mästare, innehöll mycket politiskt-ekonomiskt förstånd; och det var ett faktum, att fylleriet hade det skadligaste inflytande på menniskans moraliska och intellektuella förhållanden. Man finner al berättelserna om dårhusen, att dryckenskapen har största andelen i sinnessvaghets-fallen. Han citerade i detta fall flera utmärkta läkares yttranden, i England, på Kontinenten och i Amerika. Det är således säkert, att dryckenskapslasten icke endast är individuelt förstörande och olycksbringande, men den vållar äfven en oerhörd misshushållning i samhället. Men huru bjelpa den, om ej genom god uppfostran och undervisning? Det är numera en lätt bevislig sats, att om icke folket utgifver kostnaderna för den fattiga klassens barna-undervisning och skötsel, få de mångdubbelt gälda dem, i och för deras brott. Detta visar sig redan af landets fängelser. De hade år 4841 kostat 264,500 Pund St. och med uppsigt och transportkostnader 6094,000 P. St. Ett barns undervisning kunde öfverhufvud tillvägabringas med 41 sh., så skulle 447 barn kunna undervisas, för hvad en fånge kostar; och likväl gaf man nu blott 30,000 pund till fattig-undervisningen. (Hörl Hör!) Talaren hade nu sökt gifva en skildring af de arbetande klassernas moraliska och fysiska vilkor. Ett partielt medel emot den olyckliga ställningen var att finna i de fattiga barnens undervisning; men om man önskade att försätta dem i den beiägenhet, att tillfälle bereddes dem till en fortgå-! ende förbättring, måste ännu mera göras för att! betrygga saken. (Hör! hör! Man måste icke inskränka sig till blott åldern under 44 år. Han ville undvika detaljer; men han trodde, att det fanns många anordningar, som kunde göras för att! förbättra den arbetande klassens belägenhet. Han ville visst icke se denna klass beröfvad sin frihet, men han önskade att se sådana bestämmelser antagna, som gåfvo den fullt tillfälle att njuta de rättigheter, som voro oafhändliga. Den första angick det så kallade truck-systemet,) den andra värdshusvärdarnes sätt att aflöna sin betjening, och den tredje, de fattigas usla och ohelsosamma boningar. Det är klart, sade han, att det är omöjligt för de fullvexte att utöfva de moraliska bud, man inplantat hos dem i barndomen, om i de seder och vanor, de sedan antaga, allt är i strid med dessa läror. Hvad första punkten eller trucksystemet angick, hade det blifvit intygadt af den kommitte, som varit uppdragen att undersöka förhållandet, att systemet föranleder i allmänhet misshushållning, i följd af det hinder, som derigenom uppstår för möjligheten att göra besparingar, samt att det har svåra följder för barnens moraliska ställning, genom de dåliga exempel, som det framkallar. I afseende på andra punkten var det upplyst, att gossar på värdshusen icke endast blefvo tvingade att uttaga sina daglöner, utan äfven att på stället förtära en viss del deraf, i mån af deras storlek. Kunna de ej dricka sjelfve, måste de låta andra gossar supa upp denna andel. Man. kan lätt inse, att detta manar dem till dryckenskap. I afseende på tredje punkten åberopade han, såsom ett exempel, tillståndet i Glasgow. Det var officiellt intygadt, att tusentals menniskor der lefde i boningar, som voro eländigare, smutsigare och osundare än — svinstior. Han gaf en ryslig beskrifning på renhållningspolisens dåliga skick i dessa usla qvarter och berättade huru man brukade köra ut barnen och låta valla dem några timmar, ute, för att sedan åter inpacka lem i de osunda kyffena. Han hade sjelf sett hura i Leeds, Manchester, Londonioch flerestädes var samma elände. De fattigas olyckliga beläsenhet i afseende på de fysiska behofven ledde; ill liknöjdhet, till förtviflan, till försvinnande af I ul omsorg för helsa, välfärd och moraliska ellerE ntellektueila förmögenheter. De utropa sjelfve, lå de komma åter hem, utan arbete, utan föda, maa At Att BA -—FO —ft fär — I nn OLA OA je AN —fr fr rr mg jä 5 tan betäckning: vi äro födde i en olycklig!a tund, och så är det väl; men talaren trodde,L tt fattigdomen icke vore så ofta frestad till brott, !ti mm rikedomen icke vore så ofta förtryckande. (Hör, ) Detta system består deri, att fabrikanten eller egendomsherren betingar, att arbetarne skola köpa sina lifsförnödenheter af honom till visst belopp, hvarigenom den förre tillika kan komma att förtjena på varuhandel. Sådant äger äfven rum på många bruk och egendomar i Sverige. Vådan af detta system är, att den lefvererande husbonden lätt blir frestad att inkönpa varor af en sämre agvalitet, medan den RR ör!) Han ansåg, att det ej var mycket värdt, attY! 2 NOM HI