Aftonbladet – 22 mars 1843, sida 2

Men dessa nära slägtingar voro icke lika glöm ska, och efter sju års frånvaro uppväcktes Po lackarne ur deras dvala af nöjen genom under rättelsen om ett upplopp ibland deras hemma varande hustrur, hvilka, ledsna vid att vänta p deras återkomst, till hämnd öfverlemnade sig å sina slafvars omfamningar. Rasande öfver skym fen skyndade Polackarne bem för att taga bämnt på hustrurna och älskarne, men funno vid War schau ett blodigt motstånd; Gvinnorna, rasand: af förtviflan, pådrefvo sina älskare, många af den fiktade sjelfva och uppsökte på slagfältet sin otrogna män: en förskräcklig varning för gifta män En lång tid var Kiew ömsom Polackarnes, Li thauernes och Tartarernes rof, tills det slutlige år 4686 af Polackarne lemnades åt Ryssarne. Sta den består af trenne åtskilda qvarter; det gamla med dess polska befästningar, innesluter kejsaren palats och är hofdelen; Petcherkfästningen, bygg af Peter den Store, med grafvar och höga ram parter samt en arsenal, som kan rymma vapen förråder för åttio eller etthundratusen man; 0c Podolsk, eller affärsdelen, belägen vid kullens fo på Dnieprs stränder. Den har trettiotusen in vånare, utom en stor militärgarnison, till en de bestående al Kossacker, och ett temligen godt ho tell; men inga sängar och inga af dessa mjuk kuddar, som kommo de hårda Polackarne att so! va bort sina sinnen; och ehuru en välkomme hviloplats för en, som rest genom Rysslands vil da slätter, eger det icke något sådant behag, at det kan fresta en gift man att bryta mot sin tr och sin pligt. Kiew är ännu, uteslutet från kom munikationen med utländningar, en fullkomlig rysk stad, i full blomstring bibehållande sin asia