Aftonbladet – 22 mars 1843, sida 1

star, samt stundom blundande, i fullt galopp frår posten, bortförde oss hastigt som vinden, ventred-terre, öfver den omätliga slätten, stundom utar ett spår eller något synligt märke, som vägledde honom, till dess vi anlände till nästa post. Et långt uppehåll och en kort fart: så gick det öf verallt under hela resan. Den tid, som åtgick under det vi åkte var otroligt kort, och jag vet intet behagligare sätt att resa, än att i Ryssland färdas med posthästar med en man af hög militärisk rang, som kan förmå postmästarne att gifva henom hästar genast vid hans ankomst. Hvad oss angår, så voro vi, efter odrägliga ledsamheter och med en ruinerande kostnad, på morgonen a! den fjerde dagen, inom ett posthåll ifrån Kiew:Här fingo vi med mycket nöje veta, att en diligens skulle afgå till Moskyva, och vi beslöto att med ens befria oss från vagn, posthästar och Henri. Vi intogo för sista gången våra platser i kaleschen, gåfvo postiljonen endubbel gratifikation af kopeker, samt sågo inom en half timma på långt afstånd den vördnpadsvärda staden Kiew, Rysslands fordna hufvudstad. Den ligger på en stor höjd, på spetsen af en amfiteater af kullar, som tvert höja sig midt på den omätliga slätten, tydligen uppkastade af någon vild naturhvälfning, på en gång besynnerlig, egen och skön. Stilen 3 dess arkitektur är beundransvärdt väl beräknad på att höja effekten af dess egna läge; Och efter en tråkig resa öfver Ukrains vilda slätter öfverraskar staden den resande med all en asiatisk stads glittrande och lysande prakt. Under mång: århundraden bar den ansetts såsom Nordens Jerusalem, Ryssarnes heliga stad; och långt innan vi nådde den, gåfvo dess talrika kloster och kyr