Aftonbladet – 21 mars 1843, sida 3

jföra lifsmedel och allting, som är nödvändigt för hans beqvämlighet, emedan han ej kan erhålla någonting på vägen, ej heller kan få sofva under tak på hela resan. Han stannar då han behagar, och hans tjenare tillaga hans måltid, stundom ute i fria luften, men vanligen uti posthuset. Vi hade ständiga tvister med Henri och postmästarne, Men rullade, undantagande då vi uppehöllos en eller två timmar af dessa små tyranner, framåt hela natten och vaknade om morgonen på samma gränslösa slätt. 28 (Slutet följer.) ERE i — Den beryktade smeden i Gretna Green, som, med anledning af ställets häfdvunna rätt, är den största Vigselförrättaren, som troligen yerlden eger, har nu I en engelsk tidning sjelf beriktigat nägra uppgif ter, angående antalet af de, under hans tjenstetid der knutna förbund. Man finner bäraf, att han ifrån år 41811 intill 4840 sammanvigt 7,744 personer, samt att giftassjukan varit starkast ifrån 41822 till 4853, men nu ansenligt aftagit, så att, i stället för det vanliga, nära 200 par om året, år 1829 endast 42 par blifvit sammanvigde. Han beklagar sig öfver, att inkomsterna icke svarat emöt detta stora antal af lyckliggjorda, emedan endast de af bältre klasserna betala något, men desse oftast blott medelst förskrifningar, som sedan icke honoreras. — En engelsk tidning berättar, att en strid förefallit emellan en hund af den så kallade buli-dogracen och en markatta, som slutats så, att hundens lif var i fara. Djurens egare hade hållit vad-med hvarandra om, hvem som skulle segra, men likväl under : vilkor, att markattan skulle få begagna en kort käpp. Hon förstod så väl att sköta den, och lade så an hunden dermed, att dennes egare, för att rädda hunden, snart gaf vadet förlorat och skiljde de stridande,