väl hafva mod eller kraft att bibehålla ett gödt samvete om ban måste säga sig, att han beröfvat verlden röfrarne Wallenstein och Wilhelm Tell? Man må tänka hvad man vill om Herweghs dikter: det faktum, som är ensamt i sitt slag, att de på så kort tid upplefvat fem upplagor ech äro spridda i Tyskland i tusentals exemplar samt läsas med entusiasm, är ett bevis, att de i hög grad besitta en sann poesis egenskap, nemligen att glädja och inspirera ett helt folk. Man kan ej utan fara hämmande ingripa i sådane verkningar. Väl ligger det, som Herwegh ännu skall frambringa, förborgadt i framtiden; men af en sådan början kan man vänta något godt. Fortsättes förföljelsen, så måste bitterhet inrota sig i sinnet och störa skaldens hela utvecklingsprocess: Icke heller får han lefva isolerad, utan måste lifvas af sällskaper; han måste vistas på ett ställe, som erbjuder honom litterära hjelpmedel af mångfaldiga slag. Det länder Zäriech till icke ringa ära, att det eger flere biblioteker, vetenskapliga inrättninsar och en läsanstalt, hvilkas likar få andra ställen torde kunna uppvisa. Huru skulle en lärd kunna taga sig fram utan sådana apparater? Afven få universiteten större lif derigenom, att skalder uppehålla sig vid dem, och man har alltid räknat sig till ära, då sådana samla sig vid ett universitet. Jena stod på höjden af sin ära, då skalderne Schiller, bröderne Schlegel och Novalis frivilligt nedsatte sig der. Slutligen kan en lärds behandling ej blifva utan verkan på professorerna. Fremmande lärde, hvilka innehafva en dräglig ställning, skola afslå kallelse till universitetet, och de, som äro anställda der, skola, uppfyllda med missnöje, icke arbeta för det hela med den glädje, som i synnerhet vid små universiteter är nödvändig för deras uppblomstring. Hvad Herwegh gjort förtjenar varning och hotelse, emedan bättring alltid måste vara det yttersta målet för fremmande inverkan. I Tyskland har man ej ansett nödigt att förbjuda hans dikter, utan tvifvel af aktning för talangen. Innehåller hans tidskrift straffvärda uppsattser, så står det ju i polisens makt att undertrycka dem; men att förvisa honom ur landet, är att förstöra en mycket lofvande och redan erkänd talang.n