Aftonbladet – 18 mars 1843, sida 1

sig på Engelsmännens bekostnad, göra i dessa små stycken icke sällan inpass med en Engelsman, fö att få skrattmusklerne riktigt i gång. Också haf va Fransmännen en egen förmåga att af vaude villen göra allt hvad göras. kan: De försumm icke heller, att med det Altiska skämtets udd min och åtbörder gissla tidens dårskaper och för villelser, om och när så påfordras. Det löna mödan att göra bekantskap med Palais-Royal teaterns förnämste aktörer, t. ex. Levassor oc! Achard; man längtar att få förnya den. Men ta; dig väl till vara för det slags spindlar, som mec en viss skicklighet i teater-salongen spinna sin: nät. De äro ett fredligt, men farligt slägte. Mån gen blir, innan han vet ordet af, kringspunnen a de lånade behagens lätta flor. Var derföre på di vakt mot faran af deras försåtliga bländverk! Det gifves troligen ingen tomtplan i verlden der man så träffar allt, det nyttiga med det flärdfulla, det glänsande med det anspråkslösa, de redbara med det skenfagra, last och dygd, lyck: och torftighet, missbelåtenhet och glädje, som på den punkt, hvilken nu kallas Palais-Royal. Hä bodde i fordna dagar dess grundläggare, kardinalen Richelieu. Af honom förskönades anläggningen, då kallad Palais-Cardinal, och testamentera des sedermera till Ludvig XIV, som här residerade tills han öfverlemnade den praktfulia bostadens besittning åt sin bror, hertigen af Orltans Fill denna gren af kungliga huset öfvergick sedan palatset, hvilket derföre erhöll namnet PalaisRoyal. Här bodde fransmänneus nuvarande koung, Ludvig Filip, då 4830 års revolution utbröt. Det var härifrån han i triumf fördes till stadshuset, för alt emottaga den lediga konungakronan. Ägare till större delen af Palais-Royal, som är bebodt af omkring 8,000 menniskor, skördar Ludvig Filip oerhörda inkomster af detta smakens Alhambra. Så t. ex. gaf den restaurant, Los hvilken Svenskarne vanligen dinera, 42,000 francs årlig byra för den visserligen tillräckligt stora,