nekar således att bekänna något, när ni kommer i fingelset skola vi nog få er att tala. Fort! lägg ihop edra saker och gör er färdig att följa mig dit: efter all anledning kommer ni att bli der länge.n Min fru! min frul! sade Susanna, och kastade sig för sin matmoders fölter, jag har tjent er : två års tid, och ni vet, att jag under den tider aldrig tagit ifrån er det aldra ringaste; ni tillåte: säkert icke, alt mar släpar mig i fängelse; ni vil icke göra min stackars mor förtviflad.... ni vet min fru, att jag är af en välkänd och hederlit slägt, låt ej en af denna slägt inneslutas iblanc missdådare! Jag har endast talat sanning, jag svä derpå. Väl har jag gjort ett fel, men jag har e begått något brolt.... Jag besvär er att ej låt föra mig i fängelse.n . Det är ej stöldens betydlighet, sade fru Tem plier, som väcker min vrede, ehuru de stuln sakerna uppgå till ett värde af 4000 livres, mer det är denna olyckligas otacksamhet, henne son jag bemött med så mycken godhet. Att stjäl bort min spelklocka, som hon vet jag tyckte s mycket om! hon är en tjuf, en otacksam, för derfvad varelse! Jag öfverandtvardar henne i rätt visans händer. Vid dessa ord sparkade hon til Susanna, som omfamnat hennes knän. Jag är likväl oskyldig, min frul sade Susan na, och steg upp. Min herre,, fortfor frun till domaren, jag lemnar henne till hela er stränghet. pMin frup, sade domaren, under det han genomsåg protokollet, vi ha glömt att anteckna med hvad vapen ert silfver var märkt, och det är al vigt,