Aftonbladet – 15 mars 1843, sida 3

den asiatiska handeln! är få inskränkningar) underkastad, utgör den sednare likväl blott sjettedelen af omsättningen med Europa, och en tredjedel af all Rysslands handel tillhör Engelsmännen. Vid det tillstånd, hvari handeln mellan Ryssland och det öfriga Europa för närvarande befinner sig, beköfdes det blott åtgärder af regeringarna för att plötsligen gifva en eller annan gren deraf betydlig utvidgning. Befolk ningens och iadustricns tilltagande förvissa alltid om en ökad afsättning i Europa. Deremot träder naturen hämmande emot menniskorna i Asien. Den omgaf det ringa antalet af fruktbara oaser med ödemarker, liksom ville hon skydda dem för ohelig beröring; den försvårade begagnandet af landoch sjövägar och utsläppte menniskorna ur sina verkstäder med prägeln af en andlig ofulikomlighet, som ej ens förbättras genom fremmande inverkan. — I synnerhet äro de detar af Central-Asicn, hvilka hafva samband med Mn land och äro tillgäng a ensamt för dess handel, eländiga genom naturen och genom sina inbyggares lefnadssätt och osäkra tillständ, att man hvarken för närvarande eller framtiden kan vänta sig några betydande fördelar af förbindelsen med dem, Det kan derför vara likgiltigt, hvem som får öfverhanden der, och all strid om dessa länder är en dårskap, så snart Iden åstadkommer en den minsta rubbning af staI ternas europeiska förhållanden. China är det enda af de riken, som handla med Ryssland, hvilket förenar alla villkoren för en fördelaktig byteshandel, men, i anseende till dess afstånd från Rysslands härnprovinser, kan denna handel endast bestå och blomstra så länge den särdel gynnas af omständigheterna. För Europas industri är den asiatiska marknaden ett förderf; ty den försäkrar de sämsta, eller, snarare, endast dåliga, varor om afsättning, och i synnerhet i Ryssland bibehållas många näringsgrenar derigenom i ständig barndom, såsom fallet är t. ex. med jernyarorna. — Författaren, som härefter meddelar några detaljer om den ryska handeln med Mindre Asien, Persien, Turkestan och i synnerhet China, sammanknyter dermed betraktelsen, att den rysk-chinesiska handeln i Kiachta och Maimatschen aldrig kan blifva annat än inskränkt, emedan begge nationerna endast kunna föra sådana varor till dessa yttersta gränspunkter af sina länder, på hvilkas säkra afsättning de kunna räknå: ty dessa förmå ej draga de dryga återfrakterna. Denna logik synes oss dock lika litet hålla stånd, som den, hvilken finner förklaringen på dåligheteten af Ryss lands jernvaror och andra fabrikater i afsättningen på Asien. De sodnare äro så dåliga endast derför, att fabrikanterna veta, det de ro skyddade för all konkurrens med utlandet genom en öfverdrifvet hög tull, och likaså förblir handeln i Kiachta jemnförelsevis obetydlig, emedon Chine Serne veta, att, utom de siberiska peisverken, dem de ej kunna undvara, finna de der endast ryska varor af det nyss antydda slaget; och man kan just ej misstycka att de icke hafva stort begär efter dem. — DE NYSS UPPTÄCKTA RUINERNA AF Cril-CEEN, I November månad sistl. år utkommo tvenne arbeten i NewYork, beträffande de storartade ruiner, man upptäckt i Central-Amerika och Yucatan. Det ena verket är förattadt af en Hr Norman, som heskrifver de märkvärdiga lemningarna af Chi-Chen (uttalas TschiTschen), Zayi, Zabach och Usmal; det andra är af J. L. Stephens (densamme, hvars resa i Grekland, Turet, Ryssland och Polen nyligen härstädes utkommit j öfversättning), hvilken redan förut besökt dessa länler och sistl. år företog en ny resa till Guatemala, Palenque o. s. V., åtföljd af målaren Catherwood. Herr Normans skrift vinner ett serskildt intresse gerom skildringen af de beundransvärda byggnaderna i Chi-Chen, hvilkas tillvaro undgätt alla andra resande, wvaremot tillvaron af lemningarne efter Palenque och Usmal var bekant redan före Herr Stephens. Det var af en händelse, som Hr Norman upptäckte dessa närkvärdiga ruiner. Han hade nemligen för sin helas skull uppehållit sig på ön Ciba-och gjort cen utärd till Sisal och Merida, der han fick underrättelse mm stora högtidligheter, hvilka skulle firas vid Isamal, det inre af landet, och i hvilka han änskade deltaa. Han begafsig derföre öfver Ticoxo och Calcachen ill Isamal, samt beslöt derpå att resa till närmaste tora stad, Valladolid. Der berättade man, att melan detta ställe och södra kusten af Mexikanska vien, midt emot ön Cozumel, funnos väldiga ruiner, vilka ledde sitt ursprung från den äldsta forntiden. Jppfylld af vettgirighet begaf han sig genast å väg ill denna trakt, men såg sig snart emgifven af tjocka kogar, hvilka ingen menniskofot ännu beträdt, och enom hvilka han måste bana sig väg, hvarföre han fter några dagars fåfänga ansträngninar nödgades uppifva sin föresats. Återkommen till Valladolid erhöll an närmare underrättelse om ruinerna vid Chi-Chen, vilka man försäkrade skulle ligga på vägen till Cameche, fastän ingen kunde skryta af att hafva sett dem. Ir Norman började således på nytt sina forskningar, este, endast beledsagad af en infödd gosse, från den na indianska kojan till den andra och fick på tredje agen, ungefär fyratio engelska mil från Valladolid, de ollossala ruinerna af Chi-Chen i sigte. Får man tro ans utsago, så öfverträffar denna stad forntidens ryktaraste hufvudstäder i omfång; han kallar den för den örsta, som verlden skådat. Templen och palatsernas rar, pyramiderne och grafvarne intaga, mer och indre förvittrade, en längd af några mil, och maren är, så långt ögat ser, hbetäckt med de skönaste elare, af hvilka några blott visa få spår af de härjingar, de undergåst under loppet af så mänga årundraden. Bland templen utmärker sig i synnerhet Lt, Som är 450 fot längt och byggdt af konstfullt ugeda stenar. Det inre deraf var fordom afdeladt i rskilda rum, af hvilka ett mindre, som ännu ej falt i ruiner, är prydt med bildhuggariarbeten; figurna föreställa Indianer, med fjäderprydnader på hufudet, näsorna prydda med ringar, samt med bågar ch pilar i den ena handen och musikaliska instruenter i den andra; dessutom finnas bilder af djur, vilka till gestalten likna den egyptiska krokodilen, Några famnar söder om hufvudtemplet står en pymid, hvars basis är ungefär 300 fot i omkrets, och mm blir allt smalare mot spetsen, tills den slutar med a stor platform, på hvilken ett 20 fot högt fyrkangt torn är uppbyggdt. Pyramidens höjd utgör 4100 t, Och det hela är försedt med konstfulla arkitektoniva Prydnader, hvilka i utförandet närma sig egyptines och hinducrnes stil. Den märkvärdigaste delen fHässa unnar är likväl dot cålkallada nHarilarac