Aftonbladet – 15 mars 1843, sida 1

— — —— (OO TEEETERREKREEEEERERENERASS a Min goda Susanna, sade skogvaktaren, cnär får jag nu återse dig? lofva mig ett möte Susanna, jag ber dig derom; låt mig ej vänta en evighet på att få råka dig! Du vet väl, att om våra husbönder icke vore ovänner, behöfde du blott säga ett ja, för alt vara Peter Godinets hustru., Ynglingen var så enträgen, hans böner så lifliga, att den unga flickan slutligen lofvade honom hvad han begärde. cNåvällv sade hon, i morgon afton kan du komma. Jag skall lemna lilla trädgårdsporten öppen och vänta dig i lindalleen. Men akta dig väl, att ingen ser dig; det är illa, ja, det är mycket illa gjordt af mig att jag lofvar dig detta; men, Godinet, sade hon rodnande, cåtminstone vill jag ej alt andra skola veta det.n Utom sig af glädje, gaf ynglingen alla de löften och försäkringar hon fordrade. cOch jag, jag älskar dig också obeskrifligt, upprepade han. Ack! min vackra Susanna, om vi ändå väl vore i vårt eget lilla hushålll aFarväll sade den unga flickan, och drog ur hans armår, far väl tills i morgoni, Nu steg hon uppföre kullen och skyndade hem. Godinet stod orörlig på det ställe der han lemnat henne, och bortvände ej ögonen, förrän han sett henne gå in genom herr Templiers port. , (Forts. följer.) Qe sig oo — Några uti Palais Royal i Paris begångna stölder hafva väckt mycket uppseende, för sättet hvarpå de blifvit verkställde. Tjufyarne hade, med tillhjelp af en diamant, utan buller utskurit en öppning i rutan, under det de stått utanför fönstret och betraktat varorne, och då en mängd vagnar sedan passerade och buller således uppstod, uttogo de varorna med länger, genom den gjorda öppningen med en utomordenilig färdighet. Saken verkställdes så tyst, att stölden icke observerades, ehuru många personer befunno sig i boden. Tvycnne betydliga stölder hade på detta sätt under töcknig och ful väderlek blifvit begångna, den ena på gatan Neuve-des-Petit-Champs, den andra på Richelieugatan.