Aftonbladet – 14 mars 1843, sida 1

pl MUSA TIER He Ht VD i — Uti den i Fredagsbladet intagne notis om beviljadt arfvode för sekreteraren i kommitten för utarbetande af förslag till expeditionstaxa, har ref. försummat nämna, att denna befattning förestods af v. häradshöfdingen J. N. Söllscher. — Svenska Läkaresällskapet har till utländske ledamöter kallat Kejserl. Österrikiske Lifmedikus Malfatti, Öfverläkaren vid sjukhuset i Wien Skoda, Medicinz professoren i Breslau Barkow, professeren i chirurgiska Anatomien vid Universitetet i Köpenhamn Stein, samt Medicine doktorn, Denlisten i Paris, Audet. (St. T.) TEE — Stockholms magistrat bar nu till regeringen ingifvit de utlåtanden, som för 3 år sedan, eller den 23 Februari 4838, blefvo magistraten affordrade, med afseende på väckt fråga om indragning al stadens kollegier. Regeringens skrifvelse hade till magistratens besvarande framställt dels huruvida bemälde kollegier må kunna förvandlas till endast divisioner af magistraten, bestående af en borgmästare och fyra rådmän, i hvilket fall den instans, som nu bildas af kollegierna, komme att försvinna och besvär i dithörande ärender att direkte till vederbörande högre embetsmyndighet ingå, dels huruvida hos drätselkommissionen förstärkt med lämpligt antal ledamöter kunde förenas de förvaltningsbestyr, som för närvarande äro uppdragna åt stadens börs-, brooch hamnbyggnadsdirektion samt borgerskapetls bemedlingskommission. Öfver denna fråga har magistraten infordrat serskilde utlåtanden af justitiekollegium och förmyndarekammaren, stadens öfrige kollegier gemensamt, drätselkommissionen, kommitterade för börs-, brooch hamnbyggnaden, samt borgerskapets femtio äldste, och dertill fogat sitt eget, som stålt att läsa i Dagbladet och innefattar i korthet följande tanka: Magistraten erinrar att kollegierne ursprungligen endast varit ämnade att utgöra afdelningar af Stockholms magistrat och rådstufvurätt, samt instämmer för sin del i kollegiernas åsigt om det o ämpliga och obehöriga deraf att de kommit att utgöra en serskild instans, och att frågor, som i rikets öfriga städer ej hafva mer ön tre instanser att genomgå, här hafva fyra. Vid granskning af de författningar, genom hvilka kollegierne fått en sådan, olämplig bestämmelse, har magistraten kommit till den öfvertygelse, att Kongl. Maj:t är oförhindrad att, utan Rikets Ständers medverkan, besluta det Stockholms stads kollegier äro att anse åsom afdelningar af Stockholms magistrat och rådhusrätt, och med detsamma skola upphöra att fungera såsom serskilda instanser. I afseende på sället alt verkställa detta, framställer magistraten två olika meningar: den ena, att stadens kollegier böra bibehållas till benämning, organisation och verkningskrets bädanefter som hitintills, med endast den skilnad, att de fungera i magistratens och rådhusrättens ställen, och att ärenderna ifrån kollegierna fullföljas till den bögre auktoritet, hvartill de nu gå ifrån magistraten och rådbusrälten, hvilka således borde upphöra att i dessa mål utgöra en mellaninstans, samt den andra åter, att kollegierna skulle förvandlas till afdelningar al magistraten och rådhusrätten, hvaraf följden blefve, att den nuvarande första instansen eller kollegierna upphörde. Skilnaden emellan dessa meningar anser magistraten mindre angå sak än benämning, men bestämmer sig imedlertid för den första, och anför sam skäl: att stadens kollegiers nuvarande benämning och organisation hafva mera, än hundra-j deårig häfd för sig: att förändring deruti skulle föran!eda rubbning i-gamla vanor, utan allt nyltigt ändamål, och förorsaka mera oreda, än detj gagn, som, genom benämningens förändring, i verkligheten vunnesi-alt i händelse den sednare meningen antages, någon. minskning i antalet af magistratens ledamöter uti de vid sådant förhållande blifvande afdelningar af magistraten och rådhusrällen icke skäligen kan komma i fråga; och ej heller i antalet af de nu vid kollegierna antagna notarier, enär göromålen förblefvo, oförändradt, desamma, och att, då det nja lagförslaget, i afseende å domstolsorganisationen i allmänhet, varder af Konung och Rikets Ständer antaget, en mera genomgripande reform af Stockholms-domstolsinslitutioner måste komma i fråga; under afbidan hvaraf det synes magistraten lämpligast, att föredraga det enklaste och lättast verkställbara medlet att vinna ett godt ändamål; och att den utväg, på hvilken magistraten företrädesvis fästat uppmärksamhet, är den enklaste och med minsta omgångar verkställbara, torde vara utom allt tvifvel, emedan, för att bereda verkställighet åt densamma, allenast erfordras, att stadens kollegier förklaras fungerande, i magistratens och rådhusrättens ställen, uti de mål, som för det mnärvarande tillhöra kollegiernas behandling, och att dessa mål ifrån kollezierna fullfulljas hos den bögre uktoritet, som nu emottager målen ifrån magitraten och rådhusrälten, och det efter enahanda runder; i följd af hvilken förändring de ärenlen, som tillkomma magistraten in pleno, blifva nskränkta till endast sådana, hvilka förut tillhört eh nu tillhöra magistraten, att omedelbarligen eh kollektift behandla; oberäknade några besvärs30r, t. ex. öfver stadens halloch manufakturälts beslut i ekonomiska ärenden, och öfver åtärder, till taxation af serskilda afgifter till staden., mot. mA m I eQ in ga