Aftonbladet – 11 mars 1843, sida 3

dukter iförnämligast sågoj. som gifrer densamma dess stora vigt, utan den ansenliga handelsrörelse, hvilken bedrifves i dess hufvudstad, hvars namn äfven är Singapur. Redan för ett årbundrade tillbaka hade konungen af Dschohor öfverlemnat ön till Engelsmännen, men denna eganderätt råkade sedermera i glömska, så att de första kolonisterne, hvilka i Februari 1848 här nedsatte sig, köpte grunden, hvarpå de uppbyggde Sina magasiner och kandelsbodar, af de inhemska egarne. Brittiska kronan erhöll full suveränitet icke förr än år 1825, mot det, att den till förutnämnde konung utbetalade en summa af 60,000 piaster, samt förband sig att erlägga en ärlig ränta a! 24,000. Den nya staden anladet på södra sidan af ön, vid en bugt, som alla tider på året är den förträffligaste ankarplats, tätt invid den allmänna, stora handelsvägen. Goda och tillräckliga magasiner äro uppförda jemte kajerne. Intet slag af ineller utförselstull. bropenningar eller andra afgifter på handelsvarorna existerar. — Förvaltningskostnaderne (400,000 piaster) betäckas genom afgilter på tillverkningen af starka drycker, på spel, salu af opium och postinkomster. Dessa oncera äro så ringa, att de nästan alldeles icke märkas. Alla nationer hafva lika rättigheter, en hvar får drifva hvad yrke han behagar och dyrka gud enligt sin öfvertygelse. Resuitaterne i merkantilt hänseende af detta lyckliga läge och denna handelsfrihet hafva varit stora. År 4348 beboddes Singapur af 450 Malayer, dels fiskare, dels sjöröfvare, 6 år derefter räknades 40,628 invånare, 43827 44,885 och 4898 45,638, :beräknadt garnison, skeppmanskap, förbrytare och resande, hvilka sednares antal redan vid den tiden uppgick till 3000 om året. Denna befolkning utgöres af menniskor af en mängdolika nationer, hvilka alla blifvit af handeln hitlockade. För att på dessa gifva en profkarta, vilja vi anföra följande specifikation för något af ären mellan 1824 och 14827, vi veta ej bestämdt hvilket: Europcer , so ror 87. Infödda Christna es 488. Armenianer. . . . . . 49. Araber . . . s s 0 a 42. Malabarer (Indiery . . . 777. Bengaleser (Indier) . . . 244, Siameser . . ss vo cv 7. Bugis-Malayer. . . . . 41,249, Malacca-Malayer . . . . -4,760. Java-Malayer . . os 267. Chineser. . . . 6,088. Kaffrer . so os oc 5, 43,732. Pen 4 Januari 4830 hade folkmängden stigit till 16,634 personer. — Chineserne äro krämare, handtverkare, arbetare och trädgårdsmästare; Indierne handlande och juvelerare, Malayerne bönder, vedhuggare, skeppare, sjömän och fiskare; Armenianerne handlande, Europterne de förnämste affärsmännen, o. s. v. Denna fördelning af yrken är dock icke grundad på något slag af skrå eller privilegier, utan cn följd af hvarje nations fallenheter och lynne, samt icke på något sätt uteslutande. — Importen belöpte sig 1823 till 4,488,599 och exporten till 4,387,201 pund sterling. I början af nyss förflutna decennium hade den förra stigit ända till 4 millioner pund sterling (49 f; millioner sv. Bko, eller nära 2:, gånger så mycket, sam hela Sverges) och den sednare i förhållande derefter. Redan år 4826 var antalet af inoch utlöpande fartyg 4,552. Dess värre hafva viicke tillgång ill några sednare, detaljerade underrättelser angående Singapurs handelsrörelse och folkmängd, men vi veta bestämdt, och hvar och en, som har affårer på Ostindien, vet det äfven, att båda delarne äre i fortfarande ilitagande. Sedan Chinas hamnar numera äro öppnade för den europeiska bandeln, kan denna koloni med säkerhet räkna på en ännu mera lysande framid. — Staden är för öfrigt regulier och öfyerbufvud välbyggd. Christna kyrkor af flera konfessioner, muramedanska moskter, hinduiska tempel och chinesiska vagoder stå fredligt bredvid hvarandra. Bland öfriga oyggnader utmärka sig: residentens säte, regeringspaatset med sin kolonad, fängelserna, hospitalet, bören, m. fl. Åtskilliga skolor äro stiftade, äfven finnes ;n botanisk trädgård, en tidning utgifves, m.m. På satorna är ett intressant lif och ett brokigt hvimmel if menniskor utaf alla färger och i de mest olikartade lädedrägter. Omgifningarne,; för koit tid sedan en nildmark, äro vackra, med talrika trädgårdar och andtställen. När man tager i betraktande den kortaj idrymd, inom hvilken ailt detta blifvit tillvägabragt, an man i sanning icke annat än finna resultaterne örvånande, så mycket mera, som Singapur, redan id sin första uppkomst, hade tvenne vigtiga rivaler samma verldstrakt. Malacca och Pulo Penang. (Malmö Tidn.) TENDENS — Från Brönö församling på Helgoland berät-, a; följande: Onsdagen den 4:sta Febr. var här , 2r,dt vädar wum dat varit näctan hala vintarn hv: