vå Sveriges kust, till riket inkom, hvilken sammanagne qvantitet öfversteg importen af ull är 1840 med 583.483 T. Tillverkningen af kamullsväfnader utgjorde 36, 772 nar, mest flaggduk, eller 5,028 alnar mindre än år 1840. Fabrikationen af fianell hade minskats ifrån 17,754 alnar till endast 2,804 alnar. Af bombasin och kamlott, hvaraf någon tillverkning vid inhemska abrikerne icke egde rum, införtullades deremot samma år 4,207,633 alnar, eller 236,541 alnar mera än iret förut. Importen af flanell uppgick till 4,7235 alnar och af kamullsgarn till 40,6077 t. : Bonvullsoch linneräfnadsfabrikerne. Vid Mt fabriker, hvarest väfstolarnes antal ökats med 350 st. och arbetarnes med 48, har tillverkningen uppgått Lill 4,352,874 alnar egeritliga väfnader; bestående hufvudsakligen af kaliko, hvitt bomullslärft och gingang, samt 443,447 st. diverse slags dukar, i värde 510,454 Rdr. Fabrikationen hade ökats, till gvantiteten med 56,0352 alnar och 52,430 st.d ukar, samt i värde med 59,646 Rdr. Rydboholms mekaniska bomullsväfnadsfabrik hade år 49414, likasom de föregående åren, den största. tillverkningen, 646,164 alnar, be tående af vita bomullsväfnader. Dernäst var tillverkningen störst vid S. L. Lamms et son fabrik, Heleneborg i Stockholm, och uppgick till 285,739 alnar färgade och ofärgade väfnader af åtskilliga slag. Af damast och dräll var tillverkningen år 4844 betydligast vid A. F. Garbergs fabrik i Gefle, der den utgjorde 8,008 alnar. Införtullade blefvo 536,300 alnar hvita och färgade omullsväfnader, och utförde 473,409 alnar. Importen deras den för år 4240 uppgif aa med 33,331 alnar, hvaremot exporten ökats med 64,532 alnar. Qvantiteten af importerade linnevär nader utgjorde 4 178,549 alnar, eller obetydligt mer än importen är 4840. Exporten uppgick till 304, 000 alnar, och öfversteg alltså utförselqvantiteten med 66,827 alnar. Af hvitt bomullsgarn införtullades 426,110 I under 42 96 efter Engelsk beräkning, samt 4,203,140 vid och öfver samma nummer, utgörandå 3,542 , som i följd af strandning inkom. Denna sammantagna qvantitet öfversteg med 226,524 garn under förstnämnde nummer, samt med 236,14 IT af de högre numrorne importen af sådana varor år 4840. Införseln till riket af lin uppgick endast till 238 LÖ, men året förut hade in! kommit 49,499 LU, hvarigenom inhemska behofvet af denna vara äfven för år 41844 kunnat fyllas. Exportenaf lin uppgick till 4,328 LG, eller 344 L4 mer ån år 4840. Mekaniska bomullsspinnerierna, till antalet 8, åstadkommo 4,126,422 I diverse sorter bomullsgarn, hvilket unders ger den år 4840 tillverkade med, 280,846 TB. . Denna skilnad i tillverkningsgvantiteten uppkom derigenom, att Strömma spinnerifabrik, hvars fabrikation af bomullsgarn år 4840 utgjorde 347,3572 IK, men hvilket verk, vid slutet af samma år, genom vädeld förstördes, år 4844 endast lemnade en tiliverkning, vid den nybörjade inrättningen, af 3,717 T. Den största fabrikation i denna väg egde rum vid bolaget Bohnstedt et Bergmans spinneri i Stockholm, derest den utgjorde 472,914 TD. Dernäst var tiliverkningen betydiigast å bolaget P. W. och J. J. Bergs spinneri vid Nääs, i Elfsborgs län, samt vid det af handlanden G. F. Hennig anlagaa spinneri i Götheborgs och Bohus län, Rosendahl kalladt, hvarest spånadsqvantiteten uppg ick, å förra stället till 232,051 t, och å det sednare till 479,034 TT. År 4844 inkom till riket 4,85 55,564 t bomull, hvaraf 23,130 TT, i följd al strandning på svenska kusten, eller 2,4177 mera än 1840. — Segel-. och tältduksfabrikerna, 44 till antalet, tillverkade under året 477,690 alnar segelduk, deraf 8,427 alnar af bomull, alltsammans i värde upptaget till 270,158 Rdr. Produktionen öfversteg sålunda den år 41240 åstadkonina, till qvantiteten med 39,933 alnar, och i värde med 20,05G Rdr. Liksom de föregående åren var fabrikationen betydligast vid handlanden Gibsons fabrik vid Jonsered, i Götheborgs och Bohus län, hvarest åstadkommos 5347,000 alnar segelduksväfnader, eller omkring , afhela segelduksfabrikationen: i riket. Importen af utländska segelduksväfnader uppgick under året till endast 5,542 alnar, eller 44,300:alnar mindre än år 4840. Exporten deremot af sådane varor utgjorde år 1841 50,049 alnar, bvilken med 22,409 alnar öfverstiger det förututgångna ärets utförselsqvanlitet. Af hampa införtullades förstnämnda år 8,503 ST, hvilken varumängd understiger importen af slikt råämne år 4840 med 3,901 SE. eo Sid: nfabrikerna, hvilkas antal var 45, visade en tillverkning af 423,296 alnar diverse slag af sidenalngods, samt 440,450 st. dukar och florshufyor, alltsammams värderadt till 878,1448 Rdr. Fabrikationen af egentliga väfnader mineledos med 20,3389 alnar; nen antalet af dukar ökades deremot m ed 235,250 st., så att värdet å hela tillverkningen är 4844 beräknades till 8,749 Rdr mer, än det, hvartill 4840 års fabrikation äro upptagen. Af sammet väfdes under äret endast 236 alnar, som icke utgör fullt hälften af produktionen utaf s da n vara aret förut. Eland sidenfabrikanterre hade bolaget Mazer et Comp. den störsja tillverkningen, uppgående till ett värde af 404,864 Rdr. Dernäöst var fabrikationen betydligast hos fabrikbelaget Casparsson et Schmidt, hvarest sidenvaror, värderade till 25,673 Rdr, voro förfärdigode. Importen af silke utgjorde 357,194 ET, eller 5,049 I mera än är 4240. At heloch halisidenväfnader införtullades för ett värde af 269,029 Rdr, deraf sammet för 25,686 Rår, och felb, hvaraf ej något inom riket samme år tillverkats, för 253,540 Rdr. Hela importvärdet understeZ det å importen afsidenväfnader år 4840 upptagna värde med 58,234 Rdr. SAST TRAINER TS ORAL ANTETEO S FA re kk hdn astösininn törn