RANA ennenaten eten ) RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — När tjufvarne komma i gräl så får bonden sin ko igen. Två celler tre smärre stölder hafva blifvit upptäckta sistlidne Lördagsafton på ett ovanligt sätt. Tvänne qvinspersoner vid namn Prytz och Zetterlund råkade då att komma i vänskapsgnabb under promenad i Petermyndes backe på Södermalm, medan de åtföljdes och höllo hvarandra under armen. Ordvexlingen började snart blifva så högljudd att de hördes af de förbigående, och bland annat yttrade madam Prytz: Ja; jag vet väl att jag är en tjufkona, men du är inte bättre du, och jag har åtminstone hederskänsla qvar i bröstet och derföre skall jag nu gå och tala om på oss båda. Jag vet väl att det kommer att kosta mig ett år, eftersom jag är straffad för stöld en gång förut, men det kan inte hjelpas med, jag skall ändå visa att jag har heder i mig att tala om det., Härvid försökte hon att draga sin vän med sig åt Polisvaktkontoret vid Södermalms torg, oaktadt alla dennas protester och frågor om Prytz vore galen, och att hon, Zetterlund, vore oskyldig; men en del af vägen besparades derigenom, att en uppsyningsman vid namn Törnqvist mötte dem i backen och emottog Prytzans förtroende samt förde dem till det närbelägna Stadshushäktet. Hela det ifrågavarande samtalet fördes med en sällsynt öppenhet i anseende dertill att sinnena tycktes något upprymda af bränvin. Införd I Stadshushäktet, lärer Prytz hafya sjelf uppgifvit, att hon stulit på 3 ställen, en kopparpanna, ett par klädningar, en silfversked och en mortel, hvaraf hon sålt en del till den så kallade Glada Jisa, en a a a RR Tål RAR RA 1å ARTS TEVRE AE SMR rsR RA