san bland sällskapet; dels under en liten tur genom några orter inuti landet, utan att han dervid följt någon visS plan. Det är således i ordets egentliga bemärkelse hvad man kallar reseintryck, enligt hvad äfven ordet: notes på titelbladet angifver,) men innefattar icke dess mindre, såsom det kunde väntas af en i konsten att berätta så utmärkt författare, flere underhållande och läsvärda skildringar af en och annan allmän inrättning; och berättelsen om Laura Bridgman, om Dårhuscet, om besöket i Pensylvaniafängelset, som vi infört i öfversällning, hafva troligen derom öfvertygat läsaren... Kanske äger likväl, i afseende på sjelfva saken, ingen af dessa beskrifningar ett så stort intresse, som den skildring han gör af bomullsfabrikerna i Lowell, och hvilken vi tagit till ämne för dagens följetong. Under det man så ofta hör talas om de knappa vilkor och ansträngningar, som de flickor, hvilka arbeta i de engelska bomullsfaktorierna, äro underkastade, äfvensom det usla och framsläpande Hf som der i allmänhet är fattiga fruntimmers lott, elier då man af erfarenheten känner, huru arbetarne vid de svenska manufakturerna stundom äro ansedde af sina herrar, och hvilket aristokratiskt svalg åtskiljer de förre från de sednare, så företer den Amerikanska manu sfakturinrättningen, med sina der rådande plägseder, en för menniskovännen så tillfredsställande målning, alt man vore frestad alt tro teckningen deraf hemtad ur fantasien mera än ur verkligheten, om ej denna vitsordades äfven af andra författare, söm hafva mera utförligt utlåtit sig om Amerika. Imedt ertid visar detta bland många andra exempel, hurusom det så illa anskrifna demokratiska statsskicket äfven inverkar på individernes sociala ställning, jemnar afstånden emeilan klasserna, och låter äfven den arbetande klassen komma i åtnjutande af åtminstone någon del af civilisationens och hyfsningens fördelar, hvilka, så vida det medg gilves, att de innehålla något godt öfverhufvud, man väl måste önska att se spridda till elt så stort antal som möjligt. Denna verkan af statsskicket på individens samhällsbelägenbet kan man för öfrigt äfven varseblifva redan i Frankrike, och äfven just uti qvinnans belägenhet, som der eger en vida större betydenhet och har flera utvägar att försörja sig, än i England, utan att derföre vilja förneka allt det stora och utmärkta, som den stolta Brittiska ön i andra hänseenden kan framte. ) Hr Dickenss ifrågavarande resa var egentligen ett slags diplomatisk beskickning, som dock iftke bekostades af engelska regeringen, utan afåtskilliga bokförläggare i London, och hade för ändamål att söka tillvägabringa någon öfverenskommelse om ömsesidig copyright mellan England och Förenta Staterna, hvarigenom en författare eller förläggare i det ena landet skulle få åtnjuta äganderätt till sina arbeten eller förlager i det andra, så att en Engelsk bok icke skulle få eftertryckas i Amerika eller en Amerikansk i England, utan serskildt tillstånd ar ägaren i det andra landet. Detta bemödande, hvarom Dickens, besynnerligt nog, nämner nästan ingenting i sina rescanteckningar, understöddes äfven af några bland de Amerikanska tidningarne, men motarbetades af många andra, på den anförda grunden, att den Amerikanska publiken derigemom skulle gå miste om den förmånen, att nu få läsa de bästa Engelska författare eftertryckte uti en mängd upplagor för ett otroligt billigt pris, och att intet skäl funnes hvarföre man skulle afsäga sig en sådan förmån. En af de större amerikanska tidningarna har ock vid recensionen af Dickens resebeskrifaing likasom velat låta förstå, att bristen på medhåll i nyssnämnda afseende från den amerikanska pressen varit en mäktigt bidragande orsak till den bitterhet som han visar cmot densamma. a — Frey, tidskrift för vetenskap och konst, förta häftet för år 4843, har nu utkommit. Det nnehåller 96 sidor, hvaraf de första 34 upptaga f emafhandiing om undrets begrepp, tänk barhet, rerklighet och v rde, ar mm A. Caristen, de påDO