Aftonbladet – 6 mars 1843, sida 1

bräckliga, smala och tunna, att det såg alldeles ut, som det varit bygdt af kort. Jag fruktade att draga andan då jag åkte förbi det och darrade, då jag såg en arbelskarl komma ut på taket, ty jag tyckte, att han med en oförsigtig stampning gkulle kunna krossa byggnaden under sig och komma den att ramla. Sjelfva floden, som drifver machineriet i fabrikerna (ty allting drifves här med vatten), tyckes få elt nytt utseende af de nya byggnader af rödt tegel och måladt trä, mellan hyilka den slingrar sig, och att vara en så brusande, tanklös och munter, ung flod, i sitt sus och sina förssar, som man kan önska se. Man skulle kunna svära, att hvarje bagar-, krydd-, bokbindareller annat slags bod nu för första gången är öppnad. De gyllene stötarna och mortlarna, hvilka sitta såsom skyltar utanför apotheken, synas vara nyss komna från Förenta Staternas mynt, och då jag såg ett åtta eller tio dagar sammalt barn i armarne på en qvinna i ett gathörn, funderade jag ovilkorligen på hvarifrån det var kommet; ty jag förmodade icke ett ögonblick, alt det kunde vara födt i en:så ung stad, som denna, I Lowell äro flera faktorier, af hvilka hvart och ett tillhör hvad vi skulle kalla ett bolag, men hvad de i Amerika kalla en korporation. jag genomgick ficra af dem, såsom en ull-, en nattoch en bomullsfabrik, undersökte hvare del af dem och såg dem i deras vanliga arsetsdrägt, då ingen förberedelse af något slag var jord och ingen afvikelse från den vanliga dagrdningen e3de rum. Jag bör tillägga, alt jag väl änner till. våra engelska manufakturstäder och Vå samma sätt besökt många fabriker, såväl i Manhester, som på andra ställen. Jag ankom till det första faktoriet just då midlagstimman var slut och flickorna återvände till ilt arbete; trapporna i fabriken voro alldeles uppyllda af dem, då jag gick upp. De voro väl kläda, men i milt tycke, ej öfver sitt stånd, ty jag