Aftonbladet – 3 mars 1843, sida 4

Lyckiige medmenniskor! Tröltnen ej all oupphörligt anlitas af nödens och olyckans offer; Gud, al!as belönare för hvarje ädel gerning, och den lufva känslan i egna bröst att skyddat, räddat likar, aftorkat tårar. utprässade af bunger, köld och elände, är för eder den ljufvaste belöning. Hos dessa ädeltänkande vågar en utfattig Gvinna bönfalla om hjelp. Öfvergifven af min man, oförmögen inom hus med handarbete försörja 4 barn, hvaraf 2:ne tvillingar af 3 månaders ålder, hvilkas vård fordrar min närvaro, saknar jag allt; — ej en bit pröd, ej nägra vedstickor att uppvärma de små ulsvultnas förstelnade och förfruosne lemmar med — Så är min förtviflade belägenhet. Ädie medmenniskor! räaden en olyeklig mor, 4 oskyldiga varelser ifrån förtvrlan, ifrån hungrens död. Den olyckliga bor uti huset JE 64 Göthgatan, till venster inpå gården å nedra botten.