Aftonbladet – 25 februari 1843, sida 1

ARA R— SCENER I GREKLAND. (Ur det nyligen af trycket utkomna arbetet: Resa: Turkiet, Grekland, Ryssland och Polen, af J. L Stephens.) Tidigt nästa morgon begaf jag mig å väg til Marathon. Jag legde en tjenare på hotellet at! ledsaga mig, men han narrade mig och jag måste fara ensam med min mulåsnedrifvare. Vår väg gick långs berget Iymetti fot, på gränsen af Atticas slätt, skuggad af täta olivlundar. Vid middagstiden stod jag på spetsen af ett högt berg, vid hvars fot, lugnt och stilla, som hade det aldrig genljudat af stridens buller, Grekernes och Persernes stora slagfält utsträckte sig ned till sjöstranden. Vägen nedför berget var en af de vackraste jag sett i Grekland; vild, ojemn och föreleende det herrligaste bergssceneri. Vid bergets fot var ett förfallet kloster, bebodt af er gammal, hvitskäggig munk. Jag stannade der oct åt aftonvard, då den gamle mannen framsatte fö mig sin enkla kost af bröd och oliver och met nöje betraktade min slukande aptit. Sedan detta var gjordt skyndade jag till slag fältet. Ungefär i midten är en stor jordhög upp rest öfver de Athenienser, som föllo i striden Jag styrde rakt på dena hög, besteg den och lä min häst gå, derpå satte jag mig på toppen oc! läste Herodots berättelse om slaget. Men är icke vår. vördnad på orätt ställe, el ler snarare: gör oss icke respekten för af tider helgade gerningar jemnförelsevis orättvisa? Del grekiska revolutionen kan uppvisa prof på lik: förtvifladt mod, lika stor fiderneslandskärlek, Hi ka patriotisk, allt uppoffrande tillgifvenhet, son