Aftonbladet – 23 februari 1843, sida 1

———LL — EN PRESTGÅRD I SMÅLAND. TECKNING EFTER NATUREN AF W. (Forts. från gårdagsbl.) SAGO-REGINA. I vester, helt nära vid landsvägen, ligger e liten äng, öfverströdd af ättehögar eller kumme Här har troligtvis fordom varit en begrafnings plats. Man vet, alt då våra förfäder höglade sin döda, reste de en kulle på grafven. Det är der före antagligt, att denna äng varit en sådan be grafningsplats och icke, såsom man 1 orten upp ger, en pestkyrkogård; ty i det fallet hade hö garne sjunkit och jemnats med den öfriga planer som vanligtvis grafvar göra sedan liken multna till stoft. Härintill gränsar en vidsträckt skog hvarest finnes en herrlig källa, kallad kungskäl lan. Denna källa har fordom varit en offerkälla och ser man derföre ännu i dag ditkastade pen ningar och metallstycken. Som den har sitt läg djupt in i en bergsval, trakt, och är omzifvoe af hänggranar, som breda sina täta, skuggande gre nar deröfver, är dess vatten sällsynt friskt oc! kallt. I denna nejd, vid sjelfva skozgsbrynet, lå en liten grupp af spridda, låga kojor, der invå narne bildade en treflig republik af gamla heder värda gammor, hvilka, då så påfordrades, utgjor de dagsverken till prestgården. Vid potatisen nedsättning och upptagning, vid hörens rens ning samt äfven vid utomordentliga tillfällen, d trädgården skulle refsas, kommo de alitid flock vis under muntert glam tillstädes, och fastän pro stinnan påstod, att deras omöjliga sladder bort tog och ödde, mycket af den dyrbara tiden gjorde de dock sin sak ganska försvarligt, oc stodo allesamman uti hög gunst hos ungdomen särdeles en af dem, som var deras utvalda, et gammal treflig gumma, den der uti sin ungdon tjent på herregårdar, och som nu på gamla da Jefde af den lilla summa, hon hopspart, samt a sina händers arbete, och äfven, kunde man sägs